Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur specialpedagoger i segregerade omrÄden med lÄg mÄluppfyllelse ser pÄ högstadieskolors möjligheter att förÀndra sitt arbetssÀtt och dÀrmed minska andelen elever i behov av sÀrskilt stöd. Följande studie Àr menad som ett bidrag för att komma ett steg nÀrmare hur lÀrare och specialpedagoger bör agera pÄ den allra nÀrmaste nivÄn dvs. klassrumsnivÄn och skolnivÄn utan att för den skull förutsÀtta att det finns nÄgon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation mÄste behandlas efter sina unika förutsÀttningar.Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats. UtifrÄn denna ansats har jag försökt ta reda pÄ hur fem specialpedagoger/speciallÀrare, verksamma pÄ högstadieskolor i förortsskolor, ser pÄ hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnÄ mÄlen.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, dÄ vissa projekt leds frÄn konsultföretaget medan andra utförs pÄ plats hos bestÀllarföretaget. MÄlet med undersökningen var att se om det fanns nÄgra likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende pÄ lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer frÄn tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jÀmn fördelning har efterstrÀvats mellan projektledande konsulter som leder projekt frÄn det egna konsultföretaget och de som arbetar pÄ bestÀllarföretaget.

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mÄngkulturella och globaliserade samhÀllet, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förÀndring som krÀver ökad förstÄelse och medkÀnsla hos individer eftersom möten med frÀmmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mÄngfalden, förhÄllningssÀtt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollÀrare uppfattar om mÄngkulturella frÄgor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollÀrarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten Àr att skapa utökad kunskap för att förstÄ en del av det komplexa samhÀllet.I tidigare forskning framkommer det att den mÄngkulturella utbildningen i högskolan inte kom igÄng förrÀn pÄ 1990 talet, det innebÀr att skolan lÄngsamt försöker hitta nya interkulturella former.

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

I dagens globala samhÀlle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata nÀringslivet. För att uppnÄ organisationers mÄl behöver ledningen kontrollera de anstÀllda sÄ att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts pÄ rÀtt sÀtt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rÀtten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet pÄ motstÄnd Àr att motstÄndet frÄn de anstÀllda mot ledningen bottnar i det ojÀmlika maktförhÄllandet dÀr de anstÀllda Àr subordinerade ledningen, men ocksÄ att det Àr en följd av för hög grad av kontroll frÄn ledningens sida. MotstÄnd frÄn de anstÀllda mot ledningen Àr dÀrmed i fokus för undersökningen.

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Balans mellan arbete och privatliv Àr en viktig och aktuell frÄga bÄde idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hÀlsofrÄga och nÄgonting som framförallt Àr aktuellt för chefer med barn eller sjuka förÀldrar. Dock menar tidigare forskning att frÄgan numera Àven Àr aktuell för ungdomar som beaktar balansfrÀmjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva Àn att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte Àr att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förstÄelse för vilka insatser HR utför i dagslÀget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse. Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

UtifrÄn studiens empiriska resultat-, litteratur- och forskningsgenomgÄng visar resultatet att lÀrplattan Àr ett bra och framgÄngsrikt redskap för lÀrande och dÄ detta med utgÄngspunkt frÄn alla elever, med eller utan behov av sÀrskilt stöd. Det som frÀmst visat sig har betydelse Àr att lÀrplattan ökar elevens motivation till lÀrande men Àven dennes sjÀlvkÀnsla, nyfikenhet och drift till kunskapsinhÀmtning. LÀrplattan Àr inte bara Àr en tillfÀllig trend utan har kommit för att stanna och kommer att forma och skapa en stor del av undervisningen i den moderna skolan. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att försöka förstÄ sex pedagogers upplevelser av lÀrplattans effekter för motivation till lÀrande hos elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta utifrÄn tilldelning av lÀrplatta, anvÀndningen av lÀrplatta i undervisningen och elevernas förmÄga i att hantera lÀrplatta och appar.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad handledning för socialarbetarna har för funktion, det vill sĂ€ga vad mĂ„let Ă€r med att ha handledning och vad innefattar handledning inom socialt arbete, men ocksĂ„ om vad socialarbetarna sjĂ€lva önskar fĂ„ ut av sin handledning och om de Ă€r nöjda med den handledning som de fĂ„r idag. Jag har valt att ta reda pĂ„ om socialarbetarna upplever sig ha nytta av sin handledning och om de anser sig bli stöttade i deras klientĂ€renden och deras mĂ„ende med att jobba professionellt med andra mĂ€nniskors problematik genom handledningen. Även handledarens roll och uppgift i handledningen Ă€r ocksĂ„ nĂ„got jag valt att kort behandla och ta upp i min uppsats. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina frĂ„gestĂ€llningar:? Vad för funktion fyller handledning för socialarbetare enligt teoretikerna?? Vilka funktioner borde handledning fylla enligt socialarbetarna?? Vad anser socialarbetarna om handledning i grupp?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ intervjuade jag sex socialarbetare frĂ„n Göteborg som vid dessa intervjutillfĂ€llen fick regelbunden handledning.

Entreprenörer Àr idag överrepresenterade i olycksstatistiken ? de skadar sig oftare och olyck-orna Àr allvarligare. Det finns mÄnga anledningar till detta. Bl.a. nÀmns att de fÄr ta pÄ sig far-ligare arbetsuppgifter, att de i större utstrÀckning saknar utbildning inom hÀlsa och sÀkerhet, och att entreprenader bidrar till komplexa ansvarsnÀt, som bidragande faktorer till entreprenö-rers överrepresentation i olycksstatistiken.SSG levererar den webbaserade sÀkerhetsutbildningen Entre för entreprenörer inom tillverk-ningsindustrin.

Scania som Àr ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och pÄverka sitt eget arbete, och att hantera dagens lÀs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett lÀs- och skrivprojekt med mÄl att höja medarbetarnas lÀs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmÀlde sig till lÀs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvÀrdera projektet. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar pÄ vad lÀs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna.