Sedan urminnes tider har mÀnniskan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sÀtter vi fokus pÄ dagens gymnasieskola, dÀr sex- och samlevnadsundervisningen nu Àr ett hett och omdiskuterat Àmne. I dagens skola har omrÄdet en Àmnesövergripande karaktÀr, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsomrÄde strÀvar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielÀrarna ser pÄ denna implementering, Àr det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. MÄlet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning pÄ gymnasiet.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

The purpose of this study is to contribute with new knowledge of  how Talent Management can be seen as a an opportunity or threat for organizational development, concerning competence, on the basis of HR. The research questions asked are: Out of wich aspects can Talent Management be seen as an opportunity or threat on the basis of HR-employees? How can it affect the work of HR? To answer these questions qualitative interviews with five employees within HR from four different companies has been executed. The essay has been investigated on the basis of an explorative aim and with a qualitative method. The empirical results has indicated common themes such as director support, HRs view of Talent Management, HRs development and shifts of generations.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur en grundskola, med lÄg andel behöriga elever till gymnasiet Äret innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolÄr 9 till elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr jag intervjuade fyra mentorer och tvÄ specialpedagoger pÄ en grundskola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ mina forskningsfrÄgor och jag ville ta del av informanternas personliga Äsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmÄga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsÀttningar mÄnga gÄnger var bristfÀlliga. De intervjuade lÀrarna formade bilden av en elev i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssÀtt.

Den enskilt viktigaste bestÄndsdelen för varje företags framgÄng och överlevnad Àr medarbetarnas förmÄga att lösa de uppgifter de stÀlls inför. FörmÄgan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens Àr dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rÀtt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svÄrare det Àr för andra företag att imitera ett företags kompetens desto lÀngre perioder har företaget en överlÀgsen konkurrensförmÄga.

De faktorer som frÀmst skapar motivation och arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrÀvande och omvÀxlande arbetet Àr. Man kan se vissa skillnader nÀr det gÀller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jÀmfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna Àr att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna kÀnner en ökad arbetstillfredsstÀllelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkstÀllts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förÀndringar och utmaningar som uppkommer i deras omvÀrld, Àr syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstÄ hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriomrÄden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, strategiformulering, resurs- och kÀrnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi fÄr oftast handskas med externa företeelser, ovÀntade och spontana.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) LÀrarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning Àr att försöka förstÄ ifall lÀrarna ser nÄgra problem med IKT, samt om man kÀnner obehag eller förtrogenhet med IKT.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

VÄra styrdokument som ska lÀnka i varandra frÄn förskola till skola gör att det blir nödvÀndigt att reflektera över vilken roll förskolan har nÀr det gÀller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vÄrt arbete ?Den röda trÄden? för att tydliggöra sammanlÀnkning. Vi ville ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med grundlÀggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville ocksÄ titta pÄ undervisningen sett ur ett genusperspektiv.