GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var dÀrför att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med materialet Matte pÄ burk för att vÀcka, stimulera och utmana barns utveckling och förstÄelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare samt observationer av samlingar dÀr man anvÀnder Matte pÄ burk kom jag fram till att materialet Matte pÄ burk vÀcker, stimulerar och utmanar barnens grundlÀggande taluppfattning under förutsÀttning att förskollÀrarna kan göra samlingarna med Matte pÄ burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsÀttning för detta Àr att förskollÀrarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning krÀver medvetna förskollÀrare som fÄr möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptÀckande av tal..

This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, SwedishAirports and Air Navigation Services), AstraZeneca and Svenska Spel. The purpose of the study was to examine and compare how these companies work towards becoming, and maintaining to be, an employer of choice. Facts were sought about the companies and their work to become an employer of choice.To get a discerning and profound picture, a qualitative method with semi-structured interviews with twelve key persons in this work was conducted. The method Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used for analysis.The results showed that an amount of factors have an input on how attractive the employer is. Common were compensation and benefits, competence development, leadership, information and health-related activities.

Vad innebÀr en idrottsförskola? Detta Àr en av frÄgorna som vi stÀller oss i vÄrt arbete som grundar sig pÄ en idrottsförskolas mÄl och syfte. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av bÄde observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och lÀroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar pÄ att rörelse Àr viktigt för barns utveckling men Àven maten och miljön spelar en stor roll.Resultatet av vÄr undersökning visar att en idrottsförskola inte Àr ute efter att skapa nÄgra elitidrottare utan anvÀnder sig av rörelse som ett redskap för att nÄ de mÄl som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade Àven att idrottsförskolan lagt om sina mellanmÄl till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en vÀl fungerande förÀldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra SmÄland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag vÀxer starkast i Kronobergs lÀn. Det verkar Àven finnas ett förÀndrat kompetensbehov för butikssÀljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhÄllningssÀtt butikschefer i Kronobergs lÀn har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gÀller butikssÀljare i detaljhandeln. För att uppnÄ syftet med studien konstruerades tvÄ frÄgestÀllningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartlÀggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssÀljare? Hur förhÄller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssÀljare? Syftet uppfylldes med hjÀlp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssÀljare.

Syftet med denna rapport Àr att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan Àn den egentlige kunden.. Ett av de primÀra mÄlen i mÄnga av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten Àr att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata nÀringslivet.Inom ramen för denna rapport har tvÄ arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgÄngspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:· tekniska· resursbetingade· organisatoriska· individrelateradeDessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivÄer tills en nivÄ nÄtts dÀr vidare förgreningar inte haft nÄgot ytterligare förklaringsvÀrde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras.

Vad innebÀr en idrottsförskola? Detta Àr en av frÄgorna som vi stÀller oss i vÄrt arbete som grundar sig pÄ en idrottsförskolas mÄl och syfte. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av bÄde observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och lÀroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar pÄ att rörelse Àr viktigt för barns utveckling men Àven maten och miljön spelar en stor roll. Resultatet av vÄr undersökning visar att en idrottsförskola inte Àr ute efter att skapa nÄgra elitidrottare utan anvÀnder sig av rörelse som ett redskap för att nÄ de mÄl som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade Àven att idrottsförskolan lagt om sina mellanmÄl till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en vÀl fungerande förÀldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

This has been a practical innovation graduation project withthe focus of studying the impacts of downsizing on a learningorganization. The study took place at Karlsson Spools in Sala.This has been a part of an ongoing EU project funded by theEuropean Social Fund, ESF. We have, with the help ofinterviews and surveys, gathered information on the presentsituation and with the help of theoretical studies built aframework on how a learning organization is viewed intheory.During our study we found that there are many componentsto a learning organization. The company in question hasdisplayed some qualities that characterize a learningorganization such as a plan to train and further develop theiremployees. The problem we found was lack of communicationand how this has resulted in a less successful outcome of theongoing courses.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vÄrden och inom skolan. Grupperna som representerar vÄrden kommer frÄn barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer frÄn en förskola. Metoderna jag anvÀnt har varit observationer, frÄgeformulÀr samt intervjuer. Likheter Àr att grupphandledningen sker med jÀmna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som Àr arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna Àr bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehÄllet och effekten av grupphandledningen. BÄde erfarenheten och förvÀntningarna kan styra innehÄllet. Traditionellt Àr innehÄllet i grupphandledning inom vÄrden klientÀrenden och effekten att personalen kommer vidare i sina Àrenden, vilket ocksÄ min undersökning visar.

LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollÀrarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollÀrare för att fÄ svar pÄ hur de anvÀnder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och anvÀnder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frÄgestÀllningarna som jag sökte svar pÄ var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundlÀggande vid barnsamtal? Varför Àr barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats och jag har anvÀnt mig av intervjuer som informationshÀmtande metod.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Syftet med vÄr undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser pÄverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strÀvan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

Konceptet Lean har sitt ursprung frÄn industrin men anvÀnds idag Àven inom andra sektorer, exempelvis inom vÄrd- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar StÀndiga förbÀttringar. Syftet med studien Àr att ur ett chefsperspektiv fÄ kunskaper om specifika framgÄngsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med StÀndiga förbÀttringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller pÄbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar pÄ betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmÄga att anpassa arbetssÀttet till den egna enheten samt synen pÄ StÀndiga förbÀttringar som en stÀndigt pÄgÄende process.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated.