FörÀndringar av strategi kan ocksÄ leda till ett behov av förÀndring av personalen, i termer av förÀndrat beteende. Detta Àr en av de utgÄngspunkter som denna undersökning tar. En annan utgÄngspunkt Àr den kognitiva vetenskapens forskning kring mÀnniskans motiv bakom hennes handlande, samt svÄrigheter med att bryta invanda mönster. Detta tillsammans med företagsledningens önskan om konstant kompetensutveckling av personalen har resulterat i en undersökning som söker svar pÄ huruvida det Àr möjligt att genom incitament förÀndra organisationer och dess medlemmars beteende pÄ ett effektivt sÀtt. Argyris och Schöns teori kring ?double loop learning? kopplas samman med klassiska motivationsteorier, och baserat pÄ kvalitativ datainsamling pÄ tvÄ fallföretag undersöks huruvida denna koppling stÄr att finna i praktiken.

Title:Professional skills in public and private sectors Date:2011-05-18 Authors:Zinajda Avdic & Binasa Jasarevic Tutor:Viktorija Kalonaityte Examiner:Richard Nakamura Key words:Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose:To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization.Method:A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory:The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data:Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector.Conclusion:We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.

This study aim to investigate the conditions framing the professional development situation for physical education teachers (PE) in a small municipality in the south of Sweden. The Swedish National Agency for Education declare that "focus must be directed towards strengthening the teachers' profession", and that "schools need well-trained teachers and good teaching to help students achieve good results". The study focuses both the schools? contribution and the way in which the teachers take own initiative and are motivated to develop their professional skills. The investigation is all based on teachers' perspectives.

Syftet med denna c-uppsats var att studera anvÀndningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som pÄverkar pedagogerna att anvÀnda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger frÄn fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkÀter. En pedagog frÄn förskola, en förestÄndare samt en lÀrare i skolans tidiga Är deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krÀvs att flera del-kontexter uppfylls för att nÄ en meningsfull innebörd i att anvÀnda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som pÄverkade dessa pedagoger mest, vad gÀller att anvÀnda matematiken i vardagen, var kollegornas instÀllning till omrÄdet i frÄga samt kompetensutveckling inom detsamma.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver pÄ ena sidan och en databasserver pÄ andra sidan. De anvÀnds för att komma Ät funktioner i en databas med hjÀlp av program skrivna för just den applikationsserver som anvÀnds. PÄ LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle anvÀnder man sig i dagslÀget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan minska kostnaderna för LantmÀteriet genom att sÀtta upp ett mÄl dÀr applikationsservrarna anvÀnds pÄ ett effektivare sÀtt. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat personer inom LantmÀteriet angÄende det nuvarande problemet och tagit reda pÄ hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

PÄ alla arbetsplatser behövs motivation för bÄde chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser pÄverkade anstÀlldas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anstÀllda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansÄgs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, sÄsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, Äterkoppling och delaktighet.

In a work environment where employees can be thrown into all sorts of situations and where anything can happen, it requires that they have good knowledge about what they do and constantly strive to improve their skills. The purpose of this paper is to study how professional police officers perceive learning in their work. Essay authors would like to find out how the police officers experience their formal learning, informal learning and police education. This is by research what the police officers learn through various forms of education and what they learn by practicing their profession. Previous research dealing with the subject and relevant theories are discussed and processed.

Studien syftar till att undersöka lÀrares kunskapssyn samt hur detta kan pÄverka valet av arbetssÀtt vid barns tidiga lÀs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ en djupgÄende förstÄelse kring lÀrares kunskapssyn och arbetssÀtt. Resultatet visar pÄ att bÄde traditionella lÀs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, dÀr Tragetons modell - att skriva sig till lÀsning Àr mest förekommande. Det pÄfallande resultatet i studien visar Àven att lÀrarna efterstrÀvar kontinuerlig utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet, nÄgot som de tillÀgnat sig genom att ta del varandras lÀrarkompetenser och perspektiv pÄ lÀrandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lÀrarnas egen kompetensbildning vara en förutsÀttning för att kunna uppdatera bÄde kunskap kring omrÄdet samt synen pÄ lÀrandet nÀr skolan mÄnga gÄnger vÀljer att spara pÄ kompetensutveckling trots att samhÀllet och skolan stÀndigt förÀndras..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse dels för hur lÄgkonjunkturen pÄverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förÀndringar som lÄgkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgÄng.Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjÀlp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats dÀr vi har haft som mÄl att skapa förstÄelse för hur ledarskap pÄverkas av lÄgkonjunkturen.                  Vi har presenterat vÄr empiri i tvÄ kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginÀrt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram.      Scanias organisation har pÄverkats i hög grad av lÄgkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu vÀldigt mycket pÄ utbildning och kompetensutveckling.

Kunskap Àr en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den Àr en osynlig tillgÄng bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebÀr ett mÄngfacetterat arbete. Det Àr mycket som pÄverkar kunskapshanteringen och det Àr ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnÄ en god sÄdan genom att avsÀtta resurser samt skapa förutsÀttningar för god kunskapshantering. Ledningen har Àven ansvar för att kommunicera vikten av och mÄlen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt Àr Àven att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahÄlla tekniska verktyg. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats. Till följd av detta gav regeringen Är 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsÀtta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utstrÀckning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ rektorsomrÄden. I vÄrt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sÀtt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsomrÄde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsomrÄde 2 arbetar pedagogerna vÀldigt spontant med matematiken utan att ens tÀnka pÄ att man gör det.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomstÀndigheter som skapade förutsÀttningar för genomförandet av hÀlsoprojektet. Vi hardÀrmed sökt svar pÄ vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillÀmpa sig av denya kunskaper som förvÀrvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nÄ den förstÄelse och detdjup vi eftersökt valde vi att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och stÀlldes mot de teoriersom vi utifrÄn litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lÀmpade för denna studie.Resultatet visar pÄ att informanterna var motiverade till att genomföra hÀlsoprojektet men attden rÄdande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förvÀntat.

Bakgrund: Depression i kombination med andra sjukdomar ger ökad vÄrdbelastning, vÄrdkostnader och ökad dödlighet för patienten. Syftet: med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll vid identifierandet och diagnostiseringen av Àldre deprimerade patienter över 65 Är. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturöversikt som involverar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: BÄde sjuksköterskor och patienter undviker att samtala om emotionella problem. Sjuksköterskan har stor potential att bli bÀttre i identifierandet och i kontakten med patienten.

Detta arbete Àmnar undersöka den reviderade lÀroplanen för förskolan som trÀder i kraft 1 juli 2011. Fokus i studien ligger pÄ matematiken och hur den reviderade lÀroplanen pÄverkar pedagogernas arbetssÀtt. Författarna till rapporten har valt att göra textanalys och intervjuer. Magdalena Henriksson ansvarar för textanalysen och Carina Dannfors ansvarar för intervjudelen.Resultatet av rapporten visar att Utbildningsdepartementet vill öka kvalitén i förskolan och satsar pÄ kompetensutveckling och alla pedagoger i denna undersökning har genomgÄtt eller genomgÄr ocksÄ kompetenshöjande kurser genom sina respektive kommuner.De pedagoger som intervjuats i rapporten ser bÄde för- och nackdelar med de tydligare mÄlen. En tredjedel trodde inte att revideringen skulle innebÀra nÄgra större förÀndringar i deras arbetssÀtt medan tvÄ tredjedelar ansÄg att de skulle komma att arbeta mer medvetet med matematiken.