Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

Denna rapport behandlar en fÀltstudie genomförd pÄ en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning pÄ konceptuell nivÄ arbetas fram. Metoder och synsÀtt för fÀltstudien beskrivs samt relationer till forskningsomrÄden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en Äldrande personalkÄr dÀr kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt pÄ önskelistan hos personalen.

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn ett arbetsgivar- sÄvÀl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriÀrmöjligheterna upplevs pÄ det studerade företaget. Vi vill Àven bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn pÄ sina karriÀrmöjligheter pÄverkar deras intentioner att stanna kvar pÄ företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser pÄ medarbetarnas karriÀrmöjligheter i relation till beslutet att stanna pÄ företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktÀriserar de interna karriÀrmöjligheterna som aningen mer omfattande Àn vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen pÄ att det finns möjligheter att utveckla och förbÀttra de interna karriÀrmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet Äterkommande faktor, som ocksÄ visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriÀrmöjligheter Àr kompetensutveckling.

I denna rapport undersöks pÄ vilka sÀtt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfÀllena har givit dem. Vi har Àven undersökt vad det Àr i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vÄr undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen Àr fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagoger kÀnner en stark mÄ bra-kÀnsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfÀllen.

Jönköpings lÀn har under det senaste Ärtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vÀdersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. LÀnsstyrelsen i Jönköpings lÀn vill dÀrför öka förstÄelsen av hur tillstÄndspliktig miljöfarlig verksamhet har pÄverkats av de tidigare hÀndelserna. Detta Àr en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hÀlsoskydd. Fokus ligger pÄ att kartlÀgga och beskriva den övergripande situation av historiska hÀndelser som intrÀffat.

FrÄgorna som lades till grund för min studie, och som Àr direkt kopplade till de valda frÄgorna som anvÀndes i utvÀrderingsenkÀten för MÄl 3-projektet som SydskÄnska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lÀrarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för MÄl 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken pÄverkan kan man se att lÀrarna tycker att de har haft över MÄl 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lÀrarna upplever att MÄl 3-satsningen har motsvarat deras önskemÄl om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lÀrarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av MÄl 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkÀterna för att kunna uppfylla önskemÄlen om att SydskÄnska forskargruppen ska bidra med en utvÀrdering och genomlysning av processen för MÄl 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrÄn de postmoderna kontexterna som lÀraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkÀtsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frÄgor som svarar pÄ frÄgorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrÄn varje rektorsomrÄde. EnkÀtsvaren pÄ de utvalda frÄgorna indikerar att majoriteten av lÀrarna pÄ SydskÄnska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för MÄl 3-satsningen.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje Är. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rÀtt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pÄgÄr normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig sjÀlv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebÀr att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort fÄr hjÀlp att avsluta graviditeten.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur kompetensutvecklingsÄtgÀrder bidrar till att medarbetarna fÄr ökad kompetens. Detta ska ses utifrÄn bÄde ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilken kompetens som krÀvs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes frÄn tvÄ perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkÀt. I resultatet framkom att det största problemet vad det gÀller delprojektledarnas roll och kompetens Àr att det inte finns nÄgon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förvÀntas av dem eller om de lever upp till de krav som stÀlls pÄ dem. Samtidigt som cheferna efterfrÄgar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ÀndÄ infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mÄngt och mycket kan upplevas onödig..

I denna undersökning Àr syftet att ta reda pÄ hur ipad implementeras i förskolan. Med utgÄngspunkt i detta har jag lagt fokus pÄ de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gÀllande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser pÄ ipaden som ett eventuellt utvecklande hjÀlpmedel Àr ocksÄ grundlÀggande för denna studie. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkÀter, dÀr 27 pedagoger pÄ 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gÀllande ipad. EnkÀten Àr konstruerad med bÄde fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade pÄ att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att pÄverka utvecklat lÀrande i exempelvis matematik, sprÄk och naturorienterade Àmnen.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..

Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.