Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur kompetensutvecklingsÄtgÀrder bidrar till att medarbetarna fÄr ökad kompetens. Detta ska ses utifrÄn bÄde ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats. Det vi har kommit fram till i denna uppsats Àr att de kompetensutvecklingsÄtgÀrder som vi har funnit, för att öka medarbetarnas kompetens, bygger pÄ tre förutsÀttningar. Dessa tre Àr att vara uppdaterad, engagemang och intresse samt en gemensam grundsyn kring lÀrande.

LuleÄ kommun och Arbetsförmedlingen startade kompetensutveckling och lokalt utvecklingsarbete, KUL pÄ landet, för att minska arbetslösheten pÄ landsbygden. Denna undersökning granskade KUL pÄ landets syfte, deltagarnas motivation, utveckling och gruppens betydelse för dessa samt upplevelser som byautvecklingsgrupperna hade av KUL pÄ landet utifrÄn motivationsteorier och arbetsmiljöteorier. Undersökningen kom ocksÄ att inriktas pÄ projektsamordnarnas och arbetsledarens arbetssÀtt. Syftet med KUL pÄ landet visade sig uppfyllas i viss mÄn, sannolikt pÄ grund av projektsamordnarna och arbetsledaren, men Àven gruppen pÄverkade deltagarna positivt. UtvÀrderingen fann att KUL pÄ landet mÄste ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv dÄ förÀndringar som utveckling av landsbygdsföretagande inte sker över en dag.

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i VÀstsverige har ett nÀtverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. NÀtverket driver bland annat ett mentorskapsprogram för chefer pÄ höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen ledarskapsutveckling och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet pÄverkar de egna organisationerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbÀttra LuleÄ kommuns anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och dÀrmed göra LuleÄ kommun till en bÀttre arbetsgivare. Genom anvÀndandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkÀter söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsstÀllelse och om sÄ vilka faktorer beror det pÄ? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsstÀllelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsstÀllelse, men att de önskade mer feedback frÄn ledarna. Det framkom Àven att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbÀttras.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

Det har framkommit klagomÄl att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gÀllande basala kunskaper relaterat till hÀlso- och sjukvÄrdens behov. Denna problematik utgör utgÄngspunkt för den empiriska studien som Àr utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det pÄverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgÄtt ett traineeprogram har genom intervjuer berÀttat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det pÄverkat dem sjÀlva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehÄllsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fÄtt se och vara med om mer Àn vad de troligtvis hade fÄtt om det inte genomgÄtt programmet. Det gjorde att de kÀnde sig vÀl förberedda för sin framtid inom yrkeskÄren och redo för nya utmaningar..

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Syftet med det hĂ€r arbetet var att ta reda pĂ„ vad jag som lĂ€rare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att frĂ€mja elevers förmĂ„ga att tolka innehĂ„llet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjĂ€lp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstĂ„s med hjĂ€lp av de konventioner som Hemingway sĂ„vĂ€l som hans lĂ€sare har att förhĂ„lla sig till. Vad jag visat Ă€r hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhĂ„ller sig till ett mera litterĂ€rt kompetent sĂ€tt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterĂ€r kompetens..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnÀtverket i VÀrmland. NÀtverket som bestÄr av 117 yrkesverksamma informatörer i VÀrmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för lÀnets informatörer, och har för avsikt att sÀtta fokus pÄ yrkesrollen informatör.För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkÀter. Populationen bestod av informatörsnÀtverket i VÀrmlands samtliga medlemmar.UtifrÄn resultatet drog vi slutsatsen att: nÀtverket Àr en social vÀrld, dÀr en professionalisering av yrket informatör sker pÄ bÄde ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren frÄn enkÀterna visar pÄ att det sker en social utestÀngning genom sprÄkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..