Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena NÄgÄrd Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom bÄde personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som anvÀnder nÄgon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har ocksÄ varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ omrÄdet. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit Àr att det beror pÄ flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag mÄste utvÀrdera dessa faktorer. Genom att titta pÄ olika företag har vi hittat vissa gemensamma faktorer hos dessa företag. Huvudfaktorerna som har störst betydelse för om e-learning passar in i företaget Àr personalen, kostnaderna och vilka kunskaper det Àr som skall förmedlas.

Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences and knowledge of how they make their composting work.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya lÀroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgrÀnsning till kvalitet och dokumentation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollÀrare frÄn 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat dokumentation som ett kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av lÀroplanen för förskolan för med sig att de behöver tÀnka om sitt sÀtt att arbeta, samt att de behöver fÄ mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att dokumentation Àr nödvÀndigt, men att de Àn inte Àr sÀkra pÄ rÀtt sÀtt att genomföra det. Det gÄr Àven att skönja förÀndringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av lÀroplanens nya formuleringar..

OrganisationsförÀndringar Àr ett vardagligt fenomen i dagens samhÀlle samtidigt som det Àr visat att fÄ förÀndringsförsök nÄr sina mÄl. FörÀndringströgheten som rÄder anses bero pÄ motstÄnd frÄn medarbetare alternativt svÄrigheter att implementera den institutionaliserade trenden om hur organisationer för tillfÀllet bör organiseras. DÄ decentralisering Àr en central aspekt i dagens trend har Àven tron pÄ kompetensutveckling stÀrkts. Det Àr alltmer vanligt att organisationer involverar kompetensutveckling i förÀndringsförsök i tron om att en ökad förstÄelse och kunskap leder till mindre svÄrigheter i genomförandet. Detta Àr dock nÄgot som gjorts lite empirisk forskning pÄ.Syftet med denna studie Àr dÀrför att öka kunskapen inom omrÄdet organisationsförÀndring med fokus pÄ varför organisationsförÀndringar Àr sÄ pass trögförÀnderliga samt vilken roll kompetensutvecklingsutbildningar har pÄ förÀndringsarbeten.

Studiens övergripande syfte Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar som behövs för att lÀrare som ingÄr i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker pÄ ett meningsfullt sÀtt. Eftersom lÀrares kompetensutveckling idag, skall utgÄ frÄn egna erfarenheter och initieras nerifrÄn av praktikerna, kan studien pÄ lÀngre sikt ocksÄ bidra med att synliggöra framkomliga vÀgar för lÀrares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla lÀraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt dÀr lÀrarna sjÀlva bestÀmde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser pÄ en grundskola. Hela aktionen pÄgick i ett och ett halvt Är. Fas 4, studien, pÄgick under ett lÀsÄr.

Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Även i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.

Background: Intimate partner violence (IPV) is a large public health problem that foremost affects both women and children, nationally and globally. Several accessible reports about IPV and education for staff that in their occupation can meet battered people shows the importance of increased education for several occupational groups to decrease the large number of unrecorded cases.Purpose: The study explored how six occupational groups, in the municipality of KungÀlv, related to IPV in their professions, were influenced by whether they had education in IPV or not.Method: We chose a quantitative approach, a cross sectional study. A questionnaire was constructed and handed out to 156 participations. The occupational groups were a section in a hospital, the police, the home care services, an elementary school, a pre-school and the public dental care. The answer frequency was 86 %.

Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.

This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford.