För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

Syftet Àr att undersöka hur anstÀllda pÄ Volvo Car Corporation resonerar om en utbildningssatsning med blandade utbildningsformer. Fokus lÀggs pÄ aspekter som anses frÀmja respektive hindra lÀrande i de olika momenten, i synnerhet det datorbaserade utbildningsmomentet. Teori & tidigare forskning Undersökningen utgÄr frÄn ett handlingsteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande och begreppen lÀrandevillkor, handlingsutrymme, anpassnings- och utvecklingsinriktat lÀrande, inre och yttre motivation samt förÀndring anvÀnds för att lyfta fram viktiga aspekter i utbildningssatsningen. Tidigare forskning berör undersökningar om fördelar och nackdelar med anvÀndandet av e-learning och blended learning. Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elva anstÀllda inom organisationen.

Syfte:Att fÄ kunskaper om hur verksamma förskollÀrare ser pÄ barns utveckling av sjÀlvkÀnsla och hur de som förskollÀrare vill arbeta för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr ocksÄ att utröna om förskollÀrare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gÀller barns sjÀlvkÀnsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av sjÀlvet har anvÀnts som teoretisk anknytning. Stern menar att spÀdbarnet frÄn födseln handlar utifrÄn ett sjÀlv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmÄgan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lÀrarrollen LÀrares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher profession Teachers? experience of how the guidance makes sense for the pupils) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi pratar om handledning i skolan men vem Àr den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete Àr att studera om lÀrare upplever att handledningen de fÄtt ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte Àr att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgÄr frÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lÀrare i skolan.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.

Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena NÄgÄrd Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom bÄde personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som anvÀnder nÄgon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har ocksÄ varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ omrÄdet. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit Àr att det beror pÄ flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag mÄste utvÀrdera dessa faktorer.

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

BakgrundI Sverige drabbas varje Är ungefÀr var tredje person som Àr 65 Är eller Àldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhÀllet. Problemet kommer att öka dÀrför att andelen Àldre ökar i framtiden. MÄnga fallolyckor gÄr det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hÀlsofrÀmjande arbete genom att implementera fallförebyggande ÄtgÀrder i omvÄrdnaden av Àldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos Àldre personer pÄ sÀrskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.

Denna studie inriktar sig pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vÀndas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte Àr att med fokus pÄ förskolan belysa handledningens anvÀndningsomrÄden samt att identifiera förskolechefers syn pÄ specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom omrÄdet specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. LikasÄ presenteras forskning inom kunskapsomrÄdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven pÄ studien gÄr att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt sprÄket som ett centralt medel för kunskapande. DÀrtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förÀndring av individen i ett system stÄr i relation till och pÄverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn pÄ handledning och dess anvÀndningsomrÄden samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer frÄn olika geografiska omrÄden.

Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra innehÄllet pÄ musiklektionerna i skolans första Är. Vi har Àven undersökt om lÀrarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna fÄr göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels bestÄr av sÄng och rörelse. Vidare visar resultatet att lÀrarna anser att deras lektioner uppnÄr styrdokumentens krav, men att de kÀnner sig i behov av kompetensutveckling.

Denna rapport behandlar en fÀltstudie genomförd pÄ en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning pÄ konceptuell nivÄ arbetas fram. Metoder och synsÀtt för fÀltstudien beskrivs samt relationer till forskningsomrÄden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en Äldrande personalkÄr dÀr kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt pÄ önskelistan hos personalen.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.