I Sverige har vi idag en skola för alla där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsättningar oavsett funktionsförmåga(Skolverket, 2011, s.7). I ämnet idrott och hälsa innebär det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare, somkänner sig bekväma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar i idrott ochhälsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielärare i Västsverige.

Sammanfattning:Den industriella livsmedelsproduktionens enformighet och nya livsstilar tenderar att begränsa konsumenternas sensoriska erfarenheter. För att uppfostra barn till medvetna konsumenter, kvalitetsmedvetna matkännare med breda referensramar tillämpas SAPERE-metoden i skolor under en längre tid till exempel två terminer (7). Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken effekt en förkortad SAPERE-metod har på barnens känslighet för grundsmakerna sött och syrlig, deras acceptans för äppeljuice samt deras verbala förmåga. I undersökningen användes ett kvantitativt, explanativt angreppssätt. I projektet deltog 14 elever, 10-11 år gamla, från Uppsala Enskilda Skola indelade i en kontrollgrupp och en SAPERE-grupp.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects.

Användandet av intranättekniken ökar och blir allt mer framträdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbättra sin verksamhet och då framförallt den interna informations spridningen. För att få ett intranät som fungerar fullt ut och som används av samtliga inom organisationen, kräver det användarmedverkan i utveckling och utformning av intranätet. I dag skall den enskilde användaren hämta information elektroniskt och användaren får då mer en roll som informationstagare än informations mottagare. Detta ställer i sin tur krav på organisationsledningen som bör se till att användarna får den utbildning de behöver för att kunna hämta information.

Denna studie syftade till att undersöka om Typ A-beteende utvecklades och förstärktes i yrkeslivet eller om det utvecklades i ett tidigare skede före personen hade påbörjat sin utbildning och bara hade vaga föreställningar om vad som skulle krävas i yrkesrollen. Typ A-beteende förkortat TAB karakteriseras av ett antal olika personlighetsdrag ett av de mer framträdande är att personen är extremt tävlingsinriktad och högpresterande. Urvalsramen omfattade tre yrkeskategorier i Västra Götalands län. Deltagarna från de tre yrkeskategorierna var 21 polismän 14 lärare och 16 ingenjörer. Deltagarna fick genomföra ett av författaren egenkomponerat test för denna undersökning.

Arbetslöshet påverkar människor på olika sätt. Olika sätt finns för att bemästra sin situation som arbetslös. De vanligaste bemästringsstrategierna är problemfokuserad och emotionsinriktad coping. Tidigare forskning har fokuserat mycket på hälsan i förhållande till copingstrategier hos arbetslösa personer, men inte många har fokuserat enskilt på vilka faktorer som gör att en person väljer en speciell copingstrategi. Syftet med denna studie var att se huruvida faktorer som kön, ålder, utbildning, socialt stöd och levnadsförhållande predicerade val av problemfokuserad samt emotionsinriktad coping.

Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper inom området. Forskning pekar på att det finns vissa brister i pedagogernas ämneskunskap kring naturvetenskap. För att få en så stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag använt mig av en enkätundersökning. Åtta slumpmässigt utvalda förskolor ingår i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga ämnet och endast ett fåtal tycker de har tillräcklig kunskap.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

I ett samhälle med ökad globalisering blir regler angående den internationella privat- och processrätten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka går att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel är lagvalsfrihet. Det finns dock bestämmelser i konventionen som inskränker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler är ett exempel på detta och är även uppsatsens huvudämne.

Med sjukvårdens växande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att ställa krav på vetenskaplig tillförlitlighet när det argumenteras för eller emot olika omvårdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad genom följande specifika frågeställningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvårdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frågeställning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd från ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vårdkvalitén, samt brist på resurser, brist på utbildning och brist på stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt säkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning ärdet viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål änsvenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv, och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie..