Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser pÄ muslimska kvinnor, samt pÄ vilket sÀtt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger pÄ vill visa att krÀnkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av vÀrlden ser pÄ den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan Àr ett offer för samhÀllet, feltolkningar och fördomar men Àven ett offer pÄ grund av bristen pÄ jÀmlikhet inom islam.Kunskapen om islam Àr inte sÄ stor hos intervjupersonerna. De Àr kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlÀgsen.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur Àldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI Àr vanlig hos Àldre kvinnor. Antalet Àldre inkontinenta kvinnor vÀntas öka vÀsentligt fram till 2050. Det Àr kÀnt att UI-symtomen brukar förvÀrras med stigande Älder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks mÄnga kvinnor tolerera och acceptera det förvÄnansvÀrt vÀl.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida förÀldrar Àr nöjda eller missnöjda med det alltmer ojÀmna uttaget av förÀldraledighet som sker dÄ familjen vÀxer och fÄr sitt andra barn. UtgÄngspunkten Àr att förÀldrar i regel vill vara förÀldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tÀnkas vara begrÀnsat av olika skÀl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en kÀnsla av att vara mindre nöjd. Med utgÄngspunkt i dels ekonomisk rationalitet förvÀntas frÀmst mÀnnens val vara begrÀnsat. UtifrÄn det hÀr perspektivet utgör deras högre inkomstnivÄ ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av förÀldraledigheten.

I den hÀr uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhÄller sig dessa kvinnor till traditionella förestÀllningar om moderskap och hur inverkar detta pÄ jÀmlikheten mellan kvinnor och mÀn? Analysen Àr gjord utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhÄllningsÀtt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap Àr förknippat med. Materialet bestÄr av Ätta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i Äldern 26-34 Är. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Voice onset time, VOT, Àr en akustisk tidsparameter som anses Äterspegla talmotorisk kontroll. VOT Àr den mest pÄlitliga akustiska parametern för att sÀrskilja tonande och tonlösa klusiler. I tidigare studier har VOT-vÀrden för svenska barn uppmÀtts. Det har visat sig att barn med fonologisk sprÄkstörning har avvikande VOT jÀmfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan kvinnors och mÀns attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske kan ocksÄ media spela en roll i detta samanhang. Vi vÀntade oss att kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor överlag Àr mer förstÄende Àn mÀn. Undersökningen undersökte ocksÄ om det fanns nÄgon skillnad i attityder som Àr relaterad till Älder. Tre olika Älderskategorier anvÀndes, 18-25, 26-34 och 35+.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Syfte: Vi vill ta reda pÄ hur fördelningen ser ut mellan mÀn och kvinnor som söker lÄn hos ALMI i samband med nyföretagande samt om det finns skillnader mellan de som fÄr avslag och de som blir beviljade lÄn. Metod: Undersökningen kombinerar tillvÀxtteori och optimal resursallokering samt bygger pÄ kvantitativ analys med bÄde kvantitativa och kvalitativa variabler. Resultat: En fjÀrdedel av ALMI Företagspartner Stockholm ABs (ALMI S) lÄneansökningar hÀrrör frÄn kvinnor och tvÄ femtedelar av ansökningarna hÀrrör frÄn mÀn och kvinnor tillsammans. Resultatet visar att avslagsfrekvensen Àr nÄgot högre för kvinnor Àn för mÀn. Frekvensen ökar dock ytterligare nÀr man och kvinna söker tillsammans.

VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Hansson, L & Hedberg, J. HjÀrtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Muslimer framstÀlls ofta pÄ ett onyanserat sÀtt i vÀsterlÀndska media. Islam och muslimer framstÀlls bÄde som ett hot mot och samtidigt som underlÀgsna vÀstvÀrlden och vÀsterlÀnningar. Jag har i min uppsats fokuserat pÄ nyhetsmediernas framstÀllning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Syfte: Att undersöka hur kvinnor med diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvÄrdnaden i samband med graviditet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehÄllet analyserades med tematisk analysmetod för att fÄ fram kategorier och subkategorier. Resultat: Majoriteten av kvinnorna fick information gÀllande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hÀlsovÄrden innan de blev gravida. MÄnga av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten lÄg pÄ blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna pÄ specialistmödravÄrden fokuserade pÄ diabetessjukdomen och glömde mödravÄrden. Informationen pÄ specialistmödravÄrden upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information sjÀlva.