Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Att leva med fibromyalgi pÄverkar livet pÄ alla plan. Kvinnor med fibromyalgi lever med en stÀndig vÀrk och trötthet som pÄverkar livet bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Fjorton kvalitativa artiklar analyserades med innehÄllsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den frĂ€msta behandlingen Ă€r kirurgi, dĂ€r mastektomi Ă€r en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvĂ€vnad och vĂ€vnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos Ă€r detta ett ingrepp som Ă€ven pĂ„verkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan Ă€r sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förstĂ„else för vilken betydelse sexualiteten har för patientens vĂ€lbefinnande.

Rapporten handlar om hur mÀnniskor attribuerar, det vill sÀga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur mÀn och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur mÀnniskor attribuerar har man i denna undersökning lÄtit mÀn och kvinnor göra bedömningar om varför man sjÀlv eller ?nÄgon av samma Älder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkÀt innehÄllande tvÄ situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de Àr som anledning till vad som hÀnde i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur mÀnniskor attribuerar beteenden men det beror pÄ vilken situation de befinner sig i.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att kartlÀgga hur könsfördelningen gÀllande manus som gick upp pÄ bio sÄg ut under treÄrsperioden 2010 -2012. Den riktar dÀrmed in sig pÄ tvÄ skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv dÀr uppsatsen kartlÀgger hur fördelningen mellan kvinnor och mÀn ser ut angÄende manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det Àven visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive mÀn samt skillnader mellan dessa olika Är gÀllande exempelvis adaptioner. DÀrefter kommer huvudfokus ligga pÄ analysen av fyra olika manus skrivna av kvinnor för att pÄ sÄ sÀtt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan pÄverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar Àven upp vissa steg i försök till att fÄ en mer jÀmstÀlld filmbranch med fokus pÄ manusförfattarens roll..

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida förÀldrar Àr nöjda eller missnöjda med det alltmer ojÀmna uttaget av förÀldraledighet som sker dÄ familjen vÀxer och fÄr sitt andra barn. UtgÄngspunkten Àr att förÀldrar i regel vill vara förÀldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tÀnkas vara begrÀnsat av olika skÀl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en kÀnsla av att vara mindre nöjd. Med utgÄngspunkt i dels ekonomisk rationalitet förvÀntas frÀmst mÀnnens val vara begrÀnsat. UtifrÄn det hÀr perspektivet utgör deras högre inkomstnivÄ ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av förÀldraledigheten.

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt dÄ det gÀller nÄgon form av stressrelaterad ohÀlsa. I forskning och offentlig debatt Àr ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fÄtt en stressrelaterad diagnos sjÀlva ser pÄ orsakerna till sin ohÀlsa och till att de fÄtt denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gÄ till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrÄgades fem lÀkare om diagnostisering och Ätta kvinnor med nÄgon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vÀlmÄende hos svenska transsexuella patienter som har genomgÄtt könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hÀlsa. Vidare har Àven att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att kÀnna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen Àr baserat pÄ kommer ifrÄn en större utredning vid Karolinska Institutet som startade Är 2005, utförd av psykiatriska utredare pÄ Karolinska universitetssjukhuset.

Bakgrund: Endometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med okÀnd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i fertil Älder och som har en djupgÄende pÄverkan pÄ samtliga delar av kvinnors vÀlmÄende. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfÀrdade av vÄrdpersonal nÀr de söker vÄrd för sjukdomen och deras smÀrtproblematik anses vara ?normal?. Feminism kan anvÀndas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vÄrdpersonal.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) Àr ett vanligt syndrom som mÄnga kvinnor lider av. PCO innebÀr att Àggstockarna bildar fler folliklar (cystor) Àn vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens pÄ 5-10 procent och Àr en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil Älder. DÄ dessa kvinnor befinner sig i hela vÄrdkedjan Àr det viktigt att som allmÀnsjuksköterska kÀnna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det pÄverkade deras livskvalitet.