Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förÀndrad relation till sin kropp som innebar svÄrigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motstÄndare i livet. Fibromyalgi Àr en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, dÀr problem i det dagliga livet frÀmst handlar om vÀrk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi Àr pÄverkan pÄ det dagliga livet stor, dÄ det ger allvarliga konsekvenser pÄ vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för mÀn som misshandlar och krÀnker kvinnor i nÀra relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för mÀn. Vi har belyst problemet mÀns vÄld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, dÀr genusbegreppet ingÄr i en av dem..

Kvinnan kan du sÀlja igen -och- igen -och- igen, tills hon Àr död.SÄ sÀger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna pÄ Palmedagarna i VÀsterÄs under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men Àven med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking Àr inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hÀlft fanns det prostituerade frÄn Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vÄgor och handlar om kvinnor som kommit till vÀstvÀrlden.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Den hÀr studien har fokus pÄ unga mÀnniskors syn pÄ risk och sexualitet. Det övergripande syftet Àr att undersöka hur unga mÀnniskor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrÄgor att sÀrskilt studeras: Vad pÄverkar unga mÀnniskors förstÄelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker Àr mest framtrÀdande för unga mÀnniskor idag? Studien Àr av kvalitativ art och för att besvara frÄgestÀllningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material bestÄr av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i Äldern 18?24 Är.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mÀns vÄld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera anvÀnds hedersvÄld frÄn mÀn med bakgrund i Mellanöstern samt vÄldtÀkt frÄn mÀn med bakgrund i Sverige som utgÄngspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas.Resultatet visar att de som föresprÄkar att hedersvÄld skulle vara kultur gÀrna poÀngterar att det nÀrmaste kollektivet stödjer gÀrningsmannen. De understryker Àven att förestÀllningar om mÄngfald inte fÄr gÄ före individers mÀnskliga rÀttigheter. Debattörerna som istÀllet Àr motstÄndare till att hedersvÄld skulle vara kultur poÀngterar det universella i problemet mÀns vÄld mot kvinnor.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

Kön Àr nÄgot som alla mÀnniskor förhÄller sig till, förhandlar, skapar, omskapar och gör varje dag. Syftet med denna studie Àr att utröna hur kön konstrueras i Sverigedemokraternas principprogam och Feministiskt initiativs partiprogram. Materialet bestÄr av Sverigedemokraternas principprogram i sin helhet och ett representativt urval ur Feministiskt initiativs partiprogram. Analysmetoden Àr diskursanalytiskt prÀglad och de analysverktyg som anvÀnds Àr teman, propositioner, presuppositioner och inferenser samt modalitet. Resultatet visar att partierna delvis konstruerar kön pÄ olika sÀtt, Sverigedemokraterna har ett tydligt essentiellt perspektiv vilket speglas i deras text medan Feministiskt initiativs konstruktivistiska perspektiv speglas i deras.

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsÀtts för alkohol som foster? Vad Àr budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjÀlp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns ocksÄ de kvinnor som anser att de nyttjar en sÄ liten mÀngd alkohol att de inte behöver Àndra pÄ sitt dryckesmönster nÀr de blir gravida. Som metod har vi har anvÀnt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Kandidatuppsats i Kulturgeografi.

Barnsexturism kÀnnetecknas av ojÀmlikhet mellan den utvecklade och underutvecklade delen av vÀrlden. Barnsexturisterna Àr oftast vÀsterlÀndska mÀn som reser till utvecklingslÀnder lÀnder för att utnyttja barn. Det har dock sedan lÀnge funnits sÄvÀl folkrÀttsligt bindande överenskommelser som juridiskt bindande lagar mot barnarbete och sexuellt utnyttjande av barn. Det till trots utnyttjas tre miljoner barn Ärligen inom barnsexturismindustrin. MÄnga av utvecklingslÀnderna prÀglas nÀmligen av dysfunktionalitet sÄsom korruption och bristfÀllig tillÀmpning av de befintliga lagarna.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populÀra samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populÀra musiken frÄn 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna frÄn topplistor frÄn Är 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor Àr ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhÀva mÀn i musikvideorna. Resultatet visade Àven pÄ starka kvinnor. Dels kvinnor som Àr starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.