Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vÄrd eller övervakning pÄ en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvÀrldsansats och analyserad med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier Àr: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, RÀdsla och oro för barnets hÀlsa, Att lÀmna över sitt barn i nÄgon annans hÀnder samt Att inte fÄ vara nÀra sitt barn.DÄ barnet behövde vÄrd pÄ en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som prÀglades av rÀdsla över barnets hÀlsa.

Att ha aktivitetsbalans Àr en fördel för att uppleva hÀlsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder pÄ att de finns mÄnga outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jÀmföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive mÀn samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 mÀn, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare Ärhundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldattrÀning. Kvinnorna fÄr inte tilltrÀde till idrott inom mannens idrottsföreningar i GÀvle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns pÄ kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Syftet med vÄr studie har varit att ge en ökad förstÄelse för pedagogers syn pÄ och hur verksamheten i förskolan formas utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jÀmstÀlldhet. Vi valde att utföra vÄr studie med en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade bÄde pedagoger och barn för att nÄ vÄrt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svÄrt att arbeta med jÀmstÀlldhet dÄ verksamheten anses som en arena för kvinnor.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

Syftet Àr att se hur kvinnors karriÀrvÀgar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor pÄ högre chefsposter analyseras för att fÄ fram en förstÄelse om vad som gjort karriÀren möjlig. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels feministiska förklaringsteorier om varför mÀn och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen sjÀlvbild och roll. Intervjupersonernas framgÄngsfaktorer kan sammanfattas med orden sjÀlvbild, instÀllning till roll och rollturister..

Under de senaste Ären har sexuellt överförbara infektioner (STI) kraftigt ökat i alla Äldersgrupper i Sverige.Kondom Àr det enda preventivmedlet som skyddar mot bÄde graviditet och sexuellt överförbara infektioner.DÀrför Àr det viktigt att barnmorskan ger information om kondom som preventivmedel pÄ ett sÀtt sÄ att fleranvÀnder sig av kondom vilket kan bidra till att förekomsten av sexuellt överförbara infektioner minskar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om rÄdgivning om kondomanvÀndninginom ramen för arbete vid barnmorskemottagning (BMM).Metod: TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor pÄ tvÄ olika BMM. Intervjuernatranskriberades och dÀrefter analyserades materialet gemensamt av författarna med hjÀlp av en kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: Samtliga barnmorskor i studien gav sina patienter kondomrÄdgivning, men var överens om attrÄdgivningen kunde bli bÀttre och utvecklas. Det fanns en uppfattning att kondomanvÀndning pÄverkas avpatientens kunskap, ekonomiska situation och kulturella omgivning. Barnmorskorna var överens om att de kundepÄverka patientens val av preventivmedelsmetod genom att framhÀva för- och nackdelar och sÄg ett stort behovav att förbÀttra samhÀllets kunskap om kondom, oavsett Älder. Barnmorskorna ansÄg ocksÄ att övriga samhÀllethar ett ansvar för att öka kondomanvÀndning.

Kvinnor har visats vara mer empatiska Àn mÀn vid sjÀlvskattning samt att vita och svarta barn kÀnner mer empati för en mÄlperson med samma hudfÀrg. Denna studies syfte var att undersöka om mÀn och kvinnor kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etni-citet, om det fanns nÄgra könsskillnader i empati samt om nÄgot av könen vÀckte mer empati. Deltagarna var 208 mÀn och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade pÄ MÀlardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion dÀr svenska deltagare visade högre empati för en svensk mÄlperson Àn vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad mÄlperson Àn vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Denna uppsats Àr utformad i syfte att kartlÀgga och förstÄ hur kvinnor som befinner sig i ett vÄldsamt förhÄllande, samtidigt som missbruk Àr en stor del i vardagen, upplever den hjÀlp som samhÀllet har att erbjuda. Materialet Àr insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska frÄn samhÀllet. Det rÄder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbÀttras sÄ mÄste denna stÀmpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrÄn hela sin livssituation, inte bara för missbruket..

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Att som kvinna leva med den kroniska sjukdomen endometrios innebÀr att leva med svÄr smÀrta i det dagliga livet. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva hur den endometrios relaterade smÀrtan pÄverkade kvinnans dagliga liv. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats vilket resulterade i fyra slutkategorier. Bli bemött med misstro i vÄrden; KÀnslor av trötthet och nedstÀmdhet; Behov av att anpassa arbete efter möjlighet till ÄterhÀmtning; Hindrar ett sexuellt samliv, kÀrleksrelationer och graviditet. Resultatet visade att smÀrtan förorsakade kÀnslomÀssig och fysiskt trötthet, depression samt en förÀndring av identiteten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar frÄn Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrÄn kvalitativa intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn frÄn Uganda som sökt asyl pÄ grund av hot mot sin sexuella lÀggning. Intervjuerna har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv dÀr de olika teoretiska begrepp vi har anvÀnt oss av Àr kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svÄr situation dÄ de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovÀrdiga i sina berÀttelser. De upplevde att de i flera situationer kÀnde sig misstÀnkliggjorda och krÀnkta.

VÄldet bland kvinnor har ökat kraftigt de senaste Ären. Exempelvis har antalet misshandelsdomar mot kvinnor fördubblats i Sverige sedan 1997..

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser pÄ socialtjÀnstens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor utan permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT). I studien Àr det socialsekreterarnas förestÀllningar om vÄldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjÀlp de kan fÄ som stÄr i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som sÀrskilt sÄrbara nÀr de utsÀtts för vÄld. Denna sÄrbarhet kan bÄde förstÄs som ett uttryck för kvinnornas vÄldserfarenheter och det faktum att de inte har rÀtt till samma stöd frÄn socialtjÀnsten som andra vÄldsutsatta kvinnor..

Uppsatsen syftade till att 1) öka förstÄelsen varför kvinnor lÀmnat rollen som chef och 2) om det fanns skillnader mot mÀn som lÀmnat rollen som chef. Resultaten visade att kvinnor i lÀmnade pga. "push"-orsaker, dvs. att man ej var nöjd, medan mÀnnen lÀmnade pga. "pull"-orsaker, positivt motiverande faktorer.