ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Amningen under första veckan efter förlossningen Àr för bÄde mor och barn en ny och skör process. Amning innebÀr för modern att hon kan ge sitt barn nÀringsrik och vÀlanpassad mjölk men ocksÄ nÀrhet och kÀrlek. För barnet Àr amning och bröstmjölk nÄgonting som betyder överlevnad och nÀrhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvÄr. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror frÄn Är 2002.

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way.

Bakgrund: I Sverige föds det varje Är ca 200 barn med LKG (lÀpp- kÀk- gomspalt). Ett rutinultraljud utförs i graviditetsvecka 18-20 pÄ alla gravida kvinnor. Syftet med undersökningen Àr att datera graviditeten inte att diagnostisera organ och extremitets missbildningar. PÄ grund av avancerad teknik upptÀcks ibland LKG vid denna screening. Detta medför att kvinnorna redan tidigt i graviditeten vet att barnet de vÀntar har LKG.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur det talade sprÄket pÄverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger pÄ material som Àr insamlat genom etnologiskt fÀltarbete pÄ en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt pÄ kvalitativa metoder, sÄsom intervjuer och observationer. SprÄket kan betraktas som ett socialt redskap, som stÀndigt anvÀnds av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekrÀfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som prÀglad av maktrelationer och sprÄket som en bÀrare av makt. Eleverna kan upprÀtthÄlla en hierarkisk social struktur genom att anvÀnda generaliserande benÀmningar gentemot andra elever.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrÄn följande termer: liv, lust och gemenskap, dÀr kvinnans subjektiva kropp, sjÀlvbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i hur en kvinna kan pÄverkas som barn men Àven som vuxen av att vÀxa upp i en familj dÀr den ena förÀldern Àr alkoholmissbrukare. IntresseomrÄdet Àr att studera uppvÀxtförhÄllanden samt hur dessa pÄverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. DÄ tidigare forskning i huvudsak fokuserar pÄ hur pojkar och mÀn pÄverkas av att vÀxa upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie pÄ kvinnor. För att fÄ en djupare inblick i problemomrÄdet valdes en kvalitativ metod dÀr fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, sÄ som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedÄtgÄende trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande förÀldrar kan uppmuntras att planera amning och förÀldraledighet innan barnet Àr fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex mÄnader. Genom en enkÀtstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan förÀldrars planering av amning, förÀldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex mÄnader och att vara förÀldraledig med sitt barn under de första sex mÄnaderna. Varken kvinnans Älder eller partnerns utbildningsnivÄ pÄverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex mÄnader hade minst universitetsutbildning.

Debatten om kvinnligt ledarskap pÄ toppnivÄ Àr omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för fÄ kvinnor pÄ toppbefattningar i Sverige, det Àr mÀnnen som dominerar pÄ dessa positioner i svenskt nÀringsliv. Inom mÄnga omrÄden Àr kvinnor i majoritet pÄ ?basnivÄ?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal Ànda tills eliten i hierarkin i huvudsak bestÄr av mÀn.

Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

Åsa Edqvist & Stina Eklund Berning. MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. Förklaringar till vĂ„ldets uppkomst sett utifrĂ„n Kriscentrum för mĂ€n i Malmö och utifrĂ„n Kriscentrum för vĂ„ldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö. Men?s violence towards women. Explanations on the origins of violence seen from the perspective of the Crisis centre for men in Malmö and from the perspective of the Crisis centre for women subjected to violence including their children in Malmö. I denna studie kommer mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor att behandlas.

Att föda hemma Àr nÄgot som kring artonhundratalet och tidigare var en sjÀlvklarhet, men har pÄ senare Är, nittonhundratalet och framÄt blivit mer och mer ovanligt och förlossningarna Àger i större andel rum pÄ sjukhus. Att föda barn hemma Àr relativt ovanligt i Sverige men det Àr nÄgot som en liten grupp gravida kvinnor vÀljer att göra. Hur gravida kvinnor upplever detta kan vara av intresse för andra, och det Àr syftet med denna uppsats. Det finns relativt fÄ studier inom omrÄdet kopplat till omvÄrdnad och det Àr dÀrför intressant att undersöka ur sjuksköterskans perspektiv. FrÄgan "beskriv din förlossning med egna ord" ur en enkÀt som besvarats av kvinnor som fött barn hemma analyserades med fokus pÄ upplevelsen för kvinnorna.

Förr förknippades tatueringar med sjömÀn och rebeller, nu Àr det betydligt vanligare och mer accepterat. Idag har det blivit populÀrare Àn nÄgonsin och med en yngre kundkrets. Syftet med den hÀr studien Àr vilka egenskaper som tillskrivs en vanlig kvinna med synliga tatueringar samt en kvinna utan synliga tatueringar. Deltagare i denna studie var 89 studenter pÄ en högskola i Äldrarna 19-49 Är. Resultatet indikerade att kvinnan utan tatueringar tillskrevs delvis mera positivt Àn kvinnan med tatueringar, bland annat ansÄgs hon mer attraktiv och mindre sexuellt erfaren Àn kvinnan med tatueringar.

Bakgrund Övervikt och dĂ„liga kostvanor hos den gravida kvinnan har stor betydelse för barnets framtida hĂ€lsa. Det Ă€r viktigt att veta om och hur kvinnor Ă€ndrar sina kostvanor i samband med en graviditet.Syfte Att undersöka hur kostvanor och livsmedelsval innan en graviditet sĂ„g ut och eventuella kostförĂ€ndringar under graviditeten hos kvinnor som fött ett eller flera barn.Metod En webbaserad enkĂ€t innehĂ„llande 17 frĂ„gor anvĂ€ndes och rekryteringen skedde via Facebook samt forum och hemsidor relaterade till graviditet och familj. Totalt deltog 54 kvinnor som fött barn och var bosatta i Sverige. Icke-parametriska statistiska tester (Chi-2-test och Mann Whitney U-test) anvĂ€ndes för att analysera skillnader mellan Ă„ldersgrupper och utbildningsnivĂ„er. Resultat MedianĂ„ldern var 31 Ă„r och 46 av deltagarna uppgav att de har ett eller fler barn.

Att kÀnna igen och komma ihÄg andras ansikten Àr en viktig förmÄga hos mÀnniskan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihÄg fler ansikten Àn mÀn och sÀrskilt bra Àr kvinnor pÄ att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om priming av kön skulle pÄverka mÀns och kvinnors ansiktsigenkÀnningsförmÄga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 mÀn) mellan 18 och 19 Är och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bÀttre nÀr det gÀllde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd Ät tidigare forskning samt upphov till nya frÄgestÀllningar, som till exempel om skillnaderna Àr Äldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?.