AbstractTitle:?It?s time to break the rules?, Female writing in a post revolutionary Egypt Year: 2013Author: Teresa Egfors GergesKeywords: the modern Arabic short story, Egyptian female writers, the Egyptian revolution, romanticism, realism, modernism, Modern Standard Arabic, Cairo Arabic.The purpose of this essay is to analyze four stories, written by Egyptian women and published after the Egyptian revolution, namely; A?wal mimm? yanbagh? and Qi??a shatwiyya by Hanan Elbadawi and Bint r?gil and Sam?ra ?-?ar?b?sh? by Shaimaa Elmaria. The stories of the essay are analyzed by the questions:? What are the themes? ? What kind of language and style is it? ? What are the messages?The essay is based on a comparing analyze, the stories are especially analyzed by Sabry Hafez? theories about the modern Arabic short story. Interviews with the two writers have been made.

Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel är bland de vanligaste använda läkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkänslighetsreaktioner, därför är det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta på symptom för att kunna tillgodose en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkänslighetsreaktioner inträffar, samt vilka patienter som är mest utsatta för kontrastmedelsöverkänslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt inom området radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar på syftet. 15 artiklar analyserades.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra.

Bakgrund: Faktum är att det finns en betydligt högre andel män på ledande positioner än kvinnor. Beror detta på att de är bättre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mängd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara är underhållning utan även ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som händer där skulle även kunna inträffa i en ?vanlig? människas liv, men innehåller extrema faktorer för att fånga tittarens intresse.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ?tvärtomfördomar? som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Studien har gjorts på uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och är baserad på kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är slumpvis utvalda där det enda vi hade i åtanke var att blanda kvinnor och män. Vårt syfte är att se vad det finns för föreställningar om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom verksamhetsområdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jämlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnå genom att synliggöra ett antal erkända sätt att tänka kring jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter i attityder, tankar och känslor angående jämställdhet och jämställdhetsarbetet hos de kvinnor och män vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att användas som ett sätt att förstå hur detta kan komma att påverka hur det ges jämlik service till brukarna i stadsdelen.

Studiens syfte var att försöka förstå och exemplifiera ungdomars attityder kring våld iungdomsrelationer, samt deras attityder till sin omgivning relaterat till detta våld. Resultat ochanalys byggde på fyra fokusgruppsintervjuer med tio killar och nio tjejer från nionde klass,grupperna delades in efter kön. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades iform av citat som analyserades med hjälp av feministisk poststrukturalistisk teori ochintersektionalitet, och relaterades till tidigare forskning inom problemområdet. Resultatenvisar att ungdomar har kunskaper om våld och hur det påverkar. Ungdomarna själva efterlysermer information för att kunna identifiera olika former av våld samt information om hur detkan förebyggas.

BAKGRUND: Flickor och pojkar idrottar enligt flera olika studier av olika anledningar, flickor idrottar av sociala skäl medan pojkar idrottar av skäl som är förenade med prestation. Föreställningarna om manligt och kvinnligt påverkar således hur pojkar och flickor fostras både inom den idrottsliga arenan och i övriga livet. SYFTE: Syftet med studien är att studera vilka genusuttryck som synliggörs via social interaktion i pojklag och flicklag inom handboll. Syftet är således också att synliggöra vilka eventuella effekter olika genusuttryck bidrar till inom de två handbollspraktikerna. METOD: En fältstudie genomfördes, där totalt fyra observationer gjordes på två olika handbollslag ? ett pojklag och ett flicklag, där spelarna var födda 1998 och 1999.

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions:How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits?How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls?What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable?I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm.