Sökresultat:
1955 Uppsatser om Kvinnliga tonsättare - Sida 42 av 131
Kvinnliga patienters upplevelse av ronden
Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehÄllstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd pÄ vÄrdavdelningen minst tvÄ dygn. Informanten bör kunna förstÄ och behÀrska det svenska sprÄket.
Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.
Varför sjunger inte du som jag?: en jÀmförande studie av röstanvÀndning i pop- och rocksÄng
Syftet med denna uppsats var att undersöka vad fyra sÄngpedagoger anser att det finns för skillnader i röstanvÀndning hos kvinnliga sÄngerskor nÀr de sjunger pop jÀmfört med nÀr de sjunger rock samt vad dessa skillnader i röstanvÀndningen beror pÄ. Mina frÄgestÀllningar behandlade frÀmst om det fanns nÄgonting stiltypiskt för rock respektive pop, hur det kommer sig att vissa ?fÄr? en röst som passar bÀttre att sjunga rock och andra en som passar bÀttre att sjunga pop samt hur mycket man sjÀlv kan pÄverka sin röst. Jag valde att göra intervjuer med fyra verksamma sÄngpedagoger, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, inom pop/rockgenren för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Som en del i intervjun fick informanterna Àven lyssna pÄ fyra olika lÄtar med fyra sÄngerskor som enligt mitt tycke Àr representativa för pop- och rockgenren.
Underlag till energieffektiviserande ÄtgÀrder i nÀtstationer
UmeÄ Energi are working towards a goal, that in the year of 2018, they will be completely climate neutral. As a part of this, one target is to reduce their grid losses by 4 % of the 2012 level, which corresponds to an overall reduction of the grid losses of just over 1.7 GWh. In many residential areas, the distribution grid is designed and rated for electric heating as the heating in the houses. As many of the houses later has been converted to other types of heating, their electricity use has decreased and the total power output from many of the secondary substations has decreased significantly. Because of this, many of these stations today are well oversized, which in turn means that the energy losses in these stations are unnecessarily high.In this degree project, 25 secondary substations have been studied, all located in residential areas in and around central UmeÄ.
Realisering av affÀrssytemets nytoeffekter : En studie om pa?verkansfaktorer under postimplementeringen
Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.
Lack, vapen, glitter och charm : En studie kring representationen av maskulinitet och femininitet i filmerna Underworld och Twilight
Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgĂ„ngspunkt i huvudkaraktĂ€rerna i filmserierna Underworld och Twilight som bĂ„da har ett vampyrtema, dĂ€r representationerna i respektive serie sedermera jĂ€mförs med varandra. Undersökningen Ă€mnar Ă€ven undersöka om denna representation förĂ€ndras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i sĂ„ fall hur förĂ€ndringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema dĂ€r binĂ€ra oppositioner och huvudkaraktĂ€rer i interaktioner stĂ„r i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjĂ€lp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktĂ€rer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktĂ€rsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktĂ€rerna innehĂ„ller drag frĂ„n tidigare ideal dĂ€r dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktĂ€rernas representation ter sig i jĂ€mförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Ăven de manliga karaktĂ€rerna skiljer sig Ă„t i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och Ă€ven i sina maktpositioner. Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktĂ€r medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .
LÀrares instÀllning till flersprÄkighet och hur de arbetar med flersprÄkiga elever : En kvalitativ studie med kvinnliga lÀrare verksamma i Är 1-6
Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.
 Man mÄste ha skinn pÄ nÀsan ?dÄ funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmÄlares situation i en mansdominerad bransch.
I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.
Genus i fritidshemmet: en studie om fritidspedagogens
genusarbete ur elevers och fritidspedagogers perspektiv
Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar genusarbetet pÄ fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger pÄ fritidshemmet frÀmjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen sÄ intervjuades fritidspedagoger samt elever..
Sex an the city i tjejernas hjÀrtan? -ett ungt och kvinnligt perspektiv pÄ en populÀrkulturell text.
Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord.
Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.
Ledare inom polisen ? En kvalitativ studie om manligt och kvinnligt ledarskap
I takt med samhÀllets utveckling blir vi allt mer jÀmstÀllda och i samband med jÀmstÀlldhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jÀmlika. Det som en gÄng i tiden var kvinnogöra Àr idag nÄgot bÄde mÀn och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar dÀrför Àven den hierarkiska ordningen förÀndras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare Àr idag enbart en ledare och inte som den en gÄng var, en man.Vi har sedan lÀnge tillbaka fÄtt lÀra oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.
Elitresan : En studie om kvinnliga hockeyspelares uppvÀxt och vÀg till landslaget
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga svenska kvinnliga elithockeyspelares bakgrund och söka idrottsliga framgÄngsfaktorer i spelarnas uppvÀxt. FrÄgestÀllningar: Hur kom spelarna i kontakt med ishockeyn? Vad fÄr spelarna att vÀlja ishockey som idrott? Hur mÄnga timmar lek/trÀning har spelarna lagt ner? Vilka personer har haft störst inflytande pÄ spelarna? Hur lÄngt hade spelarna till en isyta? NÀr under Äret var spelarna födda? NÀr började spelarna specialisera sig mot ishockeyn?MetodInsamlingsmetoden i denna studie var en kvantitativ enkÀtstudie pÄ kvinnliga landslagsspelare i ishockey. Fyra manliga elithockeyspelare valdes ut som pilotpersoner för studiens enkÀt och sedan deltog 18 spelare av de 33 som ingick i urvalet i studien. Den yngste spelaren i denna studie var 18 Är gammal och den Àldste spelaren var 34 Är.
FystrÀning för Halmstad Hockeys damlag - StyrketrÀning för bÄl- och benmuskulatur
Sammanfattning Under senare Är har damishockey vÀxt i Sverige och övriga vÀrlden och trÀnare behöver nu börja reflektera över trÀningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare Àr i behov av. En förutsÀttning för bra skridskoÄkning Àr en vÀl uppbyggd grundstyrka i framförallt bÄl och ben. MÄnga barn och tonÄringar styrketrÀnar för att öka sina idrottsprestationer. Det har lÀnge sagts vara direkt olÀmpligt för barn och ungdomar att styrketrÀna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och sÀger att styrketrÀning för yngre inte Àr sÄ riskfyllt och att styrkeökningar Àr möjliga under tonÄren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketrÀningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stÀrka bÄl och benmuskulatur.
En intervjustudie av l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Hur beskriver klassl?rare, speciall?rare och logopeder att de arbetar och samverkar?
Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med
autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att
fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet.
Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.
"Det har betydelse!" Kvinnligt nÀtverk inom Blekinges polismyndighet
Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr
rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad
jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom
myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge
Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet.
Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ?
Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte
avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.