Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär.Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur delaktiga berörda elever är vid utformning av särskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de värderar att få vara delaktiga. Syftet är även att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt även mel-lan olika åldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhållanden inom en specifik skola. Frågeställningar studien bygger på är:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och värderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur värderar eleverna att få vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldersgrupper?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt och socialt perspektiv där samspelet studeras mel-lan skola, elev och vårdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

Syftet med studien är att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är implementerad i grundskolan. Lagen innebär en skärpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rättigheter. De ska även bedriva aktiva åtgärder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling uppstår. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer från två grundskolor. Detta för att ta reda på deras inställning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

This Master?s thesis provides insights into adult women?s fictional reading within the conceptual phrase ?a good book?. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt?s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

 Denna uppsats undersöker två läroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskämnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som behandlas är följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa båda läroböcker? Då läsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsätts läsaren då vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte någon betydelse? Hur förhåller sig resultaten till läroplanens mål om jämställdhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hämtats från det fält som kallas diskursanalys. Såsom den utformats i detta arbete kan metoden närmast beskrivas som en kvalitativ närläsning av materialet. Resultatet visar på att båda läroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts än det kvinnliga.