Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:? Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen?? Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa?MetodTill grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rättssalen. Syftet med studien är att ta reda på om brottsoffer kanbli sekundärtviktimiserade på rättegångar genom att undersöka omdet är skillnad på hur olika brottsoffer framställs ochbemötsav domare, advokater, åklagare och nämndemän.Bemötande handlar om ett samspel mellan människor, den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. Framställning handlar om hur man beskriver en annan person, en framställning kan framhäva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framställningen och bemötandet så kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundär viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende på kön, ålder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrån Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.Frågeställningen är:Hur framställer tingsrättens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrån mallen om idealiska brottsoffer på rättegångar, t.ex.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning.

SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring.Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lärobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen är att se om den är mer jämlik än sin föregångare Den levande litteraturen. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och utgår från Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken på hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte är nämnvärt mer jämlik än Den levande litteraturen..

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Our society has faced monumental changes and therefore our working life has changed as well. We are now in the twentieth first century and still our labor market is gender-segregated. Today networking is an important part of working life and one cannot emphasize enough the importance of having good connections in your network. Networking is now seen as an important tool when it comes to your career. In the past networking has been the men?s arena and it has almost been seen as a male institution.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

Vi har undersökt om behöriga lärare har en uttalad tanke med hur de bedriver jämställdhetsarbete i grundskolans tidigare åldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lärare som har lärartjänst inom Örebro kommun. Dessa lärare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har ställts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekräftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror på att vi finner att lärarna har en tanke med jämställdhetsarbete, dock så är den inte uttalad..