La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhållanden till varumärken och ägodelar i heminredningen. För att förstå varför förhållandena antar olika former undersökte vi även vilka variabler som inverkar på de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde på en kvalitativ studie innehållande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med åtta kvinnliga konsumenter..

Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så? Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Forskning har visat att tro på en rättvis värld, sexism och utfall påverkar skuldbeläggande av brottsoffer. Denna experimentella studie avsåg att undersöka vilken av dessa variabler som påverkar skuldbeläggande, interaktionen dem emellan samt kvinnor och mäns skuldbeläggande. Deltagarna var 62 högskolestudenter varav 40 kvinnor och 22 män som svarade på varsin webbenkät som fanns i sex versioner där utfall samt brottsoffrets kön manipulerades. Deltagarnas nivå av tro på en rättvis värld, fientlig sexism och attityder till brottsoffret mättes. Det förelåg ingen koppling mellan tron på en rättvis värld och skuldbeläggande av brottsoffret.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.

Syftet med studien är att synliggöra, analysera och beskriva likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan och upp till skolår 6, samt om och på vilket sätt detta inverkar på barns lärande. Resultatet i studien visar att det finns skillnader och likheter mellan pedagogernas kön, att eleverna påverkas på olika sätt genom att de inte får se både manliga och kvinnliga förebilder i skolan och att det är viktigt att pedagogerna reflekterar över sitt sätt att agera och interagera i lärandesituationer med barnen, för att så långt som möjligt kompensera den ojämna könsfördelningen..

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Problem: Det finns, enligt vår tolkning, en problematik inom ledarskapsforskning då vissa forskare fokuserar på kvinnans styrkor och förmågor medan andra poängterar mannens. Därtill finns de som ser till individen och dess beteende. Ledarskapsforskare angriper ämnet olika och lyfter därmed fram skilda synsätt gällande kvinnliga och manliga ledare. Då forskning, när den når ut, genererar kunskap till individer anser vi det vara viktigt att dessa får en helhetsbild av den problematik vi ovan presenterat. Om fokus enbart läggs på vissa aspekter kan detta, enligt oss, leda till att läsaren får ett tunnelseende.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper.

Jämställdhet upplevs bland Räddningstjänsten Dala Mitts medarbetare vara av storbetydelse och det finns en stark önskan om att få in fler kvinnliga medarbetare.Trots detta har Räddningstjänsten Dala Mitt idag inte en enda heltidsbrandmansom är kvinna. Räddningstjänsten i Sverige har både fysiska och psykiska krav förvad som ska uppfyllas för att bli anställd som brandman. Alla dessa olika testersammanställs under rekryteringen och är av stor vikt för att få vidare anställning.Det test som visat sig vara svårast för kvinnor att klara av är rullbands-testet, detinnebär att den sökande ska gå i en hastighet av 5,6 km/h under sex minuter, dettakrävs för godkänt (Räddningstjänsten Dala Mitt, 2014). Syfte: Syftet är att undersökavarför det finns en brist på kvinnliga medarbetare inom RäddningstjänstenDala Mitt. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer.