Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT består materialet av både rörlig bild och ljud. Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur elever, med upprättade åtgärdsprogram, säger sig uppleva sin situation i skolan, avseende bemötande, delaktighet och åtgärdsprogrammets betydelse för studierna. Ambitionen var dessutom att titta på om eventuella skillnader finns, sett ur ett genusperspektiv.TillvägagångssättEn kvalitativ metod i form av intervjuer användes, för att få en bild av elevernas subjektiva upplevelser. Totalt intervjuades sex elever, tre kvinnliga och tre manliga, på de nationella programmen på en gymnasieskola i en västsvensk kommun.För att kunna diskutera och jämföra de resultat som undersökningen gett, har litteraturstudier och tidigare forskning varit en betydelsefull del arbetet.Resultat och slutsatserDet har inte varit möjligt att generalisera resultatet av denna begränsade undersökning. Resultatet har dock gett upphov till en del funderingar angående specialpedagogiska insatser i allmänhet och i arbete med åtgärdsprogram i synnerhet.Majoriteten av eleverna i undersökningen ansåg sig ha blivit väl bemötta och har varit delaktiga i utformningen av sina åtgärdsprogram. Bemötandet är en betydelsefull grundpelare i ett effektivt samspel, och arbetet med intervjuerna har ytterligare betonat denna aspekt.Resultaten avseende delaktighet har inte sammanfallit med tidigare studier, gällande grundskolan och gymnasiets IV-program.

Jämställdheten mellan män och kvinnor har idag kommit en lång bit på vägen iSverige och i västvärlden. Trots detta förväntas kvinnor fortfarande kompromissa i sinanställning och uppoffra delar av sin karriär om de väljer att skaffa barn. Även eftermånga års arbete med att skapa en jämställd arbetsmarknad mellan män och kvinnor,finns det stora skillnader könen emellan när det gäller lön, karriärmöjligheter ochojämn fördelning av föräldraledighet. Under år 2009 ska kvinnor i Sverige ha tjänat82,2 procent av det som männen tjänade, samtidigt som de tog ut mer än trefjärdedelar av föräldraledigheten.Med hjälp av tidigare forskning samt resultat ifrån genomförda fokusgruppsintervjuerville vi få en uppfattning av hur unga kvinnor som studerar eller har studerat ser påframtiden; många gånger är det svårhanterligt för kvinnor att lyckas i karriären ochsamtidigt ha ett rikt och givande familjeliv. Vår frågeställning lyder ?Hur resonerarden nya generationen välutbildade kvinnliga arbetstagare kring kombinationenkarriär och familjeliv??.

Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ?äntligen demokrati i Sverige?, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten.

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka om unga högutbildade kvinnors uppfattningar och förväntningar inför första chefsrollen motsvarar den verklighet de möter; samt att kartlägga och diskutera eventuella skillnader och likheter. Metod:Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Då vårt empiriska material har samlats in parallellt med sökandet efter teori kan vår ansats liknas vid en abduktiv. Slutsats:Förväntningarna inför första chefsrollen motsvaras sällan av verkligheten. I många fall har bilden av chefskapet varit felaktig.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

De flesta storföretag som idag driver vårt näringsliv har en gång i tiden varit småföretag som har vuxit och blivit stora. För att småföretag skall kunna existera på marknaden, växa och bli stora krävs en tillväxt som i sin tur ofta kräver investeringar. Detta investerande är inte alltid förenat med en säker utgång, vare sig för företaget eller för investeraren. Därför har en riskkapitalmarknad vuxit fram som tillhandahåller kapital förenat med en viss risk. Denna undersökning visar på vilka villkor investerare inom denna marknad ställer på företag för att tillhandahålla kapital..

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med.