"Var femte damernas"
undersökning av kvinnlig representation i styrelse bland företagen noterade på Large cap, Stockholmsbörsen
Female representationBoard of directorsGender structureProfitabilityGender perspectiveKvinnlig representationBolagsstyrelserKönsstrukturerLönsamhetGenusperspektiv
Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna. Detta studeras genom en statistisk korrelationsanalys. Analysen förs på en teoretisk nivå utifrån ett genusperspektiv och ett ramverk om diversity management och mångfald. Totalt undersöktes 56 bolag under perioden 2006 till 2010, vilket innebär totalt 280 årsredovisningar. Resultatet visar att representationen av kvinnor i bolagsstyrelserna och ledningsgrupperna på Large cap är låga. Den kvinnliga styrelserepresentationen låg i genomsnitt mellan 2006 och 2010 på ca 21,5 procent och det var endast upp till fem företag som hade jämställd könsblandning bland styrelseledamöterna. Ledningsgrupperna visar på ännu lägre nivåer, med representation av ca 12,5 procent kvinnor och endast ett företag uppnådde jämställd könsblandning i ledningsgruppen år 2010. Studiens korrelationsanalyser visar på ett svagt linjärt samband mellan både andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och lönsamhet i form av räntabilitet på sysselsatt kapital och mellan andel kvinnor i nomineringskommittéerna och andelen kvinnor i styrelserna. Slutsatser att dra av denna studie är att den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser förändras successivt men förefaller att gå åt rätt håll med en ökning av kvinnor. Det största problemet är möjligen inte den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna utan män och kvinnors olika erfarenheter av organisationer vilket kan härledas till organisationernas könsstrukturer. Diversity management och mångfald kan utgöra argument för att öka representationen av kvinnor, detta genom att då ta tillvara på all kompetens i företagen och på så vis skapa konkurrensfördelar. Dock innebär detta ett arbete i organisationernas alla nivåer och kräver också aktieägarnas engagemang.