Sökresultat:
2884 Uppsatser om Kvinnliga förövare - Sida 27 av 193
Grov vÄrdslöshet vid ansvarsbegrÀnsning inom sjörÀtten : BegrÀnsning av skadestÄnd vid skada pÄ gods
SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslÀrarstudenter Äterskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Vilka exempel pÄ upprÀtthÄllande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? PÄ vilka sÀtt bryter studenterna mot de i klassen rÄdande genuskontrakten? Hur förÀndras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes Ätta löpande observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser. De kritiska hÀndelserna vi fokuserade pÄ var dÄ könsroller upprÀtthölls och dÄ rÄdande könsmönster bröts. För att fÄ en djupare förstÄelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusÄterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfÀllet sex intervjuer av kvalitativ karaktÀr.
Kvinnliga chefer inom logistikbranschen - En kvalitativ studie om utmaningar med homosocialitet och glastak f?r kvinnliga chefer inom den mansdominerade branschen logistik
Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.
Dyskalkyli
Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i
Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och
framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i
Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en
uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första
Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande
hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa
vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet
eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var.
För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr
att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr
texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att
förÀndra ideologin.
Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de
behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler
rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.
Att verka i det tysta : - en analys av kvinnan i Mor gifter sig och Analfabeten
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur kvinnan skildras i tvÄ verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen Àr Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de bÄda romanerna? PÄ vilket sÀtt skildras kvinnans underordning i förhÄllande till mannen? Finns det nÄgon skillnad i hur kvinnan framstÀlls i de bÄda romanerna utifrÄn ett samhÀlleligt perspektiv? De perspektiv som anvÀnts som utgÄngspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund Àr baserad pÄ feministiska förestÀllningar om hur genus och kön Àr kulturellt och samhÀlleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhÀlleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgÄr ifrÄn Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.
Manligt konsumentbeteende
Konsumentbeteende handlar om nÀr, varför, hur och var mÀnniskor gör ett inköp av en vissprodukt. Konsumenternas demografiska profiler Àr ett viktigt omrÄde inomkonsumentbeteende. NÀr det kommer till frÄgan om shopping sÄ förknippas ordet i stort settmed kvinnor. Samtidigt beskrivs ofta manligt konsumentbeteende frÄn ett traditionelltperspektiv och skiljer sig frÄn det kvinnliga köpbeteendet. De traditionella stereotyperna förmanligt konsumentbeteende Àr att mÀn Àr mer benÀgna att ta risker nÀr de handlar eftersom deinte brukar frÄga personalen om hjÀlp eller Äsikt, de jÀmför inte olika alternativ med varandra,de brukar inte planerar sina inköp, de Àr inte villiga att handla i grupp och Àr ?rÀdda? för atthandla i kvinnliga butiker.Eftersom könsrollerna kan Àndras över tid Àr det viktigt att inom marknadsföring undersökakring dessa Àmnen och inte ta de stereotypa könsrollerna förgivet.
BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv
StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Ăven placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.
UtvÀrdering av implementeringen av LuleÄ kommuns jÀmstÀlldhetspolicy 1997-2000
Kvinnors underrepresentation Àr ett problem pÄ flera sÀtt. För det första Àr det ett demokratiskt problem att hÀlften av ett lands befolkning Àr underrepresenterad dÄ de politiska besluten inte speglar hela befolkningens erfarenheter och vÀrderingar. För det andra handlar det om en resursfrÄga dÄ kvinnliga erfarenheter och vÀrderingar inte tas tillvara vid beslutsfattandet och viktig kunskap gÄr till spillo. För det tredje handlar det om intressen dÄ kvinnliga intressen prioriteras bort eftersom det inte finns nÄgon som kan föra kvinnors talan. Enligt jÀmstÀlldhetslagens §13 mÄste alla arbetsgivare upprÀtta en jÀmstÀlldhetsplan som ska innehÄlla en översikt över de ÄtgÀrder som behövs pÄ arbetsplatsen för att förbÀttra jÀmstÀlldheten.
KarriÀr pÄ lika villkor? : Tre kvinnliga chefers syn pÄ sina karriÀrer i en manlig företagsmiljö
SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.
Gör kvinnor sÄnt? : En studie av kvinnliga sexualförbrytare
Att studera kvinnliga sexualförbrytare Àr problematiskt dÄ gruppen Àr sÄ liten. Studien Àr en litteraturstudie för att klargöra vad som Àr sammanstÀllt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om huruvida det existerar nÄgon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan Àr, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhÄllanden Àr möjliga att översÀtta till internationella. DÀrför innehÄller uppsatsen ocksÄ en genomgÄng av de fall som utretts vid kriminalvÄrdens riksmottagning för lÄngtidsdömda. För att behÄlla objektiviteten i frÄga om internationell typologi presenterar författaren en rutnÀtsmodell med hjÀlp av vilken fall av den hÀr typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi.
Manliga och kvinnliga gÀrningsmÀn - sÄ framstÀlls de av Aftonbladet : En kvantitativ studie om hur Aftonbladets framtÀllning av gÀrningsmÀn skiljer sig beroende pÄ om brottet begÄtts av en man eller en kvinna.
Brottslighet och kriminaljournalistik har lÀnge varit en stor del av medieinnehÄllet. Men vad Àr det som avgör hur stor uppmÀrksamhet ett specifikt brott fÄr? Det hÀr Àr en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 dÀr vi ger svar pÄ hur tidningen framstÀller manliga och kvinnliga gÀrningsmÀn.Studien har sin utgÄngspunkt i ?the chivalry hypothesis? som gÄr ut pÄ att kvinnor fÄr mildare behandling bÄde av rÀttsvÀsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den hÀr studien testas om hypotesen Àr giltig Àven nÀr det gÀller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara pÄ grund av vilket kön gÀrningsmannen har utan ocksÄ beroende pÄ vilket brott denne begÄr.
Kvinnors rÀtt i samhÀllet?
Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i
Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och
framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i
Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en
uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första
Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande
hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa
vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet
eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var.
För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr
att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr
texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att
förÀndra ideologin.
Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de
behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler
rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.
Sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar för kvinnliga respektive manliga basketspelare pÄ ungdomslandslagsnivÄ : en tvÀrsnittsstudie
Syftet och frÄgestÀllningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare pÄ ungdomslandslagsnivÄ. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knÀböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivÀndning?Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning 1RM knÀböj, respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knÀböj (% av kv), respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvÀrsnittsstudie dÀr data som analyserats kommer frÄn Ärligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare pÄ U16, U18 och U20-nivÄ sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberÀkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knÀböj, 1RM frivÀndning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.
Stressad pĂ„ jobbet : Ăr det dags att söka hjĂ€lp?
Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.
Folkhögskolans pionjÀrer: folkhögskolemödrars bildningssyn
Den hÀr uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet pÄ skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format tvÄ av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och Àven hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia BÄÄth-Holmberg, representerar tvÄ av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.
Man föds inte till man, man blir det.
KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).