I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en Kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem globalt sett. Kvinnor utsatta förvåld i nära relationer upplever att de har en betydligt sämre hälsa än de kvinnor som inte utsättsför våld och hot. Våldet utgör ett allvarligt hot mot Kvinnans hälsa och säkerhet samt ses som enkränkning av de mänskliga rättigheterna. Även om våld mot kvinnor i nära relationer blivit meruppmärksammat de senaste åren och 28 000 anmälningar av våld mot en Kvinna gjordes år 2011är mörkertalet fortfarande stort. Vårdpersonal känner sig osäkra i mötet med en våldsutsattKvinna och upplever sig inte ha tillräcklig kunskap inom området för att ge adekvat omvårdnad.Sjuksköterskornas etiska kod säger att sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för de mänskligarättigheterna och utföra åtgärder som framförallt ser till svaga befolkningsgruppers hälsa ochbehov.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

AbstraktIntroduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet.Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori.Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför Kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje Kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Samhällsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en Kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilket lärande som sker på lektionerna i idrott och hälsa samt hur läraren gör sin bedömning, ur genusperspektivet.Hur ser elever och lärare på lärande, betygsättning och bedömning i idrott och hälsa?Hur ser elever och lärare på genus inom idrott och hälsa? MetodIntervju användes som metod för att besvara frågeställningarna. Tre lärare, två män och en Kvinna, som undervisar i idrott och hälsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes två gruppintervjuer, med två flickor och två pojkar i vardera.

Abstrakt Detta är en D-uppsats om ämnet ?Mäns våld mot kvinnor?. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en Kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer.

Syftet med studien var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnors situation kan se ut minst ett år efter ett uppbrott från en relation med våld, både utifrån kvinnors och professionellas perspektiv. Studiens fokus var hur kvinnors återhämtningsprocess kan se ut och vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för en god återhämtning. De frågeställningar studien ämnade besvara var: Vilka faktorer kan ha betydelse för Kvinnans återhämtningsprocess? samt Hur kan kvinnor uppleva sin situation och sina känslor minst ett år efter uppbrottet? Genom semistrukturerade intervjuer med tre tidigare våldsutsatta kvinnor samt två professionella som arbetar aktivt med denna målgrupp framkom studiens resultat. Analysen av empirin genomfördes utifrån en tematisk analys och en djupare förståelse för resultatet skapades sedan med hjälp av nätverksperspektivet, empowerment, copingteori samt begreppet nyorientering.

Bakgrund: Idag spelar internet en stor roll i att söka kunskap och komma i kontakt med likasinnade under en graviditet. Informationen finns tillgänglig dygnet runt och kan tillgås var som helst. Informationen ger kvinnorna en känsla av kontroll och självförtroende och den hjälper dem att ta beslut rörande deras graviditet. Den stora mängden information kan vara överväldigande och orsaka stress och oro. Kvinnorna önskar vägledning till internetsidor av hög kvalitet samt att diskutera informationen de hittar med sin barnmorska.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur kvinnor använder internet som informationskälla under sin graviditet och hur det påverkar dem.

Studien avsåg att undersöka ungdomars definitioner och föreställningar kringvåldtäkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavåldtäktsoffret och den kvinnliga förövaren.Våldtäkt beskrivs som varande ett våldsbrott och refereras ofta till i medierna,främst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgångspunkt.Då ungdomars föreställningar kring begreppet våldtäkt tidigare undersökts, därmed en heteronormativ utgångspunkt, är det av intresse att införliva ocksåandra aspekter kring ämnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, där analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera påvisar att de ungainformanterna är medvetna om det manliga våldtäktsoffret och den kvinnligavåldtäktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förändrasdock när diskussionen kommer att behandla vem som är vem, avseende offeroch förövare i våldtäktssituationen.Det manliga våldtäktsoffret definieras som ?svagt?, då han ?förväntas? fysisktkunna försvara sig själv.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehåller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag också har för avsikt att jämföra kvinnornas och männens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.