Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför Kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje Kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället.Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället.

Bakgrund: Osteoporos är en sjukdom som cirka varannan Kvinna riskerar att drabbas av under sin livstid, störst risk inträder efter klimakteriet. Oftast upptäcks inte sjukdomen förrän fraktur uppstått eftersom det kan gå flera år utan att symtom uppstår. Det finns flera sätt att preventivt kunna förebygga osteoporos men något utarbetat verktyg för att upptäcka sjukdomen finns idag inte. Utredningen påbörjas först när patienten upplever smärttillstånd som inte är relaterat till olyckor.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga osteoporos hos kvinnor.Metod:En allmän litteraturstudie som grundar sig på nio stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar. Efter gängse urvalsförfarande har artiklarna analyserats och sammanställts.Resultat: Tre kategorier uppdagades: synsätt och kunskapssyn, identifiering och stödjande samtal, rådgivning och information.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fäder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Vi ville även utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur männen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt föräldraskap. Vi har utgått ifrån socialkonstruktivistisk genusteori och även tillämpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del präglas av en traditionell syn på kön och att män i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jämlika fäder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med män som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 år.

Framställningen av män och kvinnor i läromedel kan påverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jämställdhet inom idrott och hälsa, beroende på hur läromedlen används och problematiseras i undervisningen. Därför är det viktigt att både elever och lärare blir medvetna om läromedlens budskap. Det har också idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om människor utifrån ett idrottsligt perspektiv också inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller Kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet på ett lämpligt sätt. Vårt syfte är att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framställs i det idrotts- och hälsorelaterade innehåll som presenteras i läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet. Våra frågeställningar utgår från syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framställs.

Cancer är en av vår tids absolut största sjukdomar och varje år insjuknar drygt 55 000 människor i Sverige. Risken att drabbas är ungefär lika stor hos kvinnor som hos män, men om man ser bara till bröstcancer så får en Kvinna i timman besked om att hon har drabbats av cancer. Den forskning som finns idag belyser på ett väldigt generaliserande sätt kvinnors reaktioner i samband med sina cancerdiagnoser. Majoriteten av studierna fokuserar på tiden under, alternativt efter själva behandlingen och i de resultat som presenteras så belyses sällan den känslomässiga process som äger rum hos kvinnorna vid det absolut första diagnostiseringstillfället. Syftet med denna studie är att genom att göra en kvalitativ innehållsanalys baserad på narrativa berättelser, kunna undersöka kvinnors omedelbara upplevelser i samband med att de får sitt cancerbesked.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Varannan Kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång under livet. Vid depression ses en ihållande nedstämdhet och en generell hämning infinner sig. Tankeinnehållet präglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkänslor och känslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar från Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer med två kvinnor och två män från Uganda som sökt asyl på grund av hot mot sin sexuella läggning. Intervjuerna har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där de olika teoretiska begrepp vi har använt oss av är kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svår situation då de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovärdiga i sina berättelser. De upplevde att de i flera situationer kände sig misstänkliggjorda och kränkta.

Jämställdhet har länge varit ett omtalat ämne. Trots att Sverige tidigare blivit utnämnt till världens mest jämställda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnå fullständig jämställdhet (SOU 1998:6). Uttaget av föräldraledigheten är starkt snedfördelat där Kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om åldersskillnaden inom parrelationer har någon påverkan på fördelningen av föräldraledigheten. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar studera; Hur ser fördelningen av föräldraledigheten ut då mannen är äldre, yngre respektive jämngammal med Kvinnan?Uppsatsen baserar på levnadsnivåundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in år 2000.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en Kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar Kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur Kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Syfte och frågeställningar 1. Finns det ett samband mellan tiden mellan fotisättningarna (främre respektive bakre fot) och sparkhastigheten? 2. Hur påverkar bakre fotens kontakttid sparkhastigheten? 3.