Sök:

Sökresultat:

138 Uppsatser om Kvarteret domherren - Sida 9 av 10

Från ingenmansland till innerstad : omvandling av Norra stationsområdet i Stockholm

Examensarbetet är ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. Planområdet är ett avvecklat stations och spårområde, där framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga användningen av området har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i området. Spårområdena har omvandlats till parkerings- och uppställningsplatser. Sedan SJ lämnade området har planer tagits fram för en förnyelse av området.

Från ingenmansland till innerstad - omvandling av Norra stationsområdet i Stockholm

Examensarbetet är ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. Planområdet är ett avvecklat stations och spårområde, där framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga användningen av området har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i området. Spårområdena har omvandlats till parkerings- och uppställningsplatser. Sedan SJ lämnade området har planer tagits fram för en förnyelse av området.

Skeppsbyggaren : Ett miljöcertifierat gestaltningsförslag med hållbar stadsplanering i fokus

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse.Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda.

Tågbuller vid uteplats: modellering och visualisering med
Boundary Element-Metoden

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av järnvägens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mål och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) återfinns målet att boende vid järnvägen maximalt ska utsättas för 70dB(A) ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter där detta mål överträds kan uteplatsen skärmas in för att komma till rätta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskärms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjälp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden är en numerisk liknande den mer kända Finita Element-Metoden.

Erfarenhetsåterföring för projekterande konsulter

Många aktörer i byggbranschen anser att det är viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjänst, för att minska fel som kan uppstå samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess är det ett behov att erfarenhetsåterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter på olika kompetenser och kommer från olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det är en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rätt kompetenser och tillräckliga resurser finns tillgängliga vid rätt tillfälle. För konsulten innebär detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av beställaren i förvaltningsskedet.

Primärenergianvändning av passivhus i Sverige : Med fokus på Kvarteret Trettondagen

The building sector accounted for around a fourth of the total energy usage in Sweden in year 2010 (Energimyndigheten, 2012). Therefore it has become very interesting to achieve a lower energy usage in residential buildings. One way to achieve that is to build so called passive houses. By being very well insulated and have low leakage through the walls, they can reduce the energy usage for heating with a substantial amount. The first passive house was built during the 90?s in Germany; and in Sweden the first passive house was built in Gothenburg 2001.

Prefabricerade väggelement med pelar-balkstomme

Sedan mitten av 90-talet har träbyggnad fått en plats på byggmarknaden inom flervåningshus. Det är framförallt på konstruktionssidan som den största utvecklingen har skett. Produktionen har skett på traditionellt vis med platsbyggnation. Den största fördelen med prefabricerade metoder är att delar av arbetet förflyttas från byggarbetsplatsen till fabrik. Olika slags element kan tillverkas inomhus med industriella hjälpmedel, för att sedan transporteras till byggplatsen och monteras.

En hyresgästs upplevelser vid ombyggnation: en studie vid
Länsförsäkringar

Denna uppsats handlar om en hyresgästs upplevelser i samband med ett ombyggnadsprojekt då hyresgästen brukar lokalerna. Fokus ligger på hur hyresgästens arbetsmiljö påverkas av olika störningsmoment och att identifiera eventuella förbättringsområden som kan öka hyresgästers kvalitetsupplevelser vid ombyggnationer. Uppsatsen riktar sig till dem som är allmänt intresserade av området och vill få en ökad kunskap i hur man kan tillgodose hyresgästers önskemål och behov vid ombyggnationer då de samtidigt brukar lokalerna. När en ombyggnation av kontorslokaler genomförs påverkas arbetsmiljön för kvarsittande hyresgäster på olika sätt. Generellt kan sägas att byggarbeten medför buller, damm och lukter av olika slag.

Kv. Tvättstugan, ett flerbostadshus med massiv trästomme : Ett examensarbete om akustik- och brandkrav samt en jämförelse av energi- och fuktaspekter

Title: Kvarteret Tvättstugan, an apartment building with massive wood construction. A thesis about acoustic and fire requirements and a comparison of energy and moisture aspects. Earlier restrictions in the Swedish legislation have resulted that only a small percentage of the apartment buildings that have been built are designed with a massive wood construction. It has been allowed to build unrestricted with wood since 1994 as long as the function of requirements are fulfilled. This change in the rules together with the great environmental benefits of wood has led to that more companies choose to build apartment buildings with wood. One of these companies is Folkhem Production AB.

Gröna tak som en metod för dagvattenhantering i Norrbotten

Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.

Attraktiva boende- och vistelsemiljöer applicerat på Prästholmen, Boden

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Från icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Från icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

Socialdemokraterna i media: En jämförande studie av Dagens Nyheter och Pite-Tidningens bild och Socialdemokraternas egen bild av valförlusten 2006

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Polstjärnan. Ett fastighetsutvecklingsprojekt

Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.

<- Föregående sida 9 Nästa sida ->