Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur lojala konsumenterna pa? apoteksmarknaden i Katrineholm a?r. Eventuella samband mellan ko?n och lojalitetstyp samt a?ldersgrupp och lojalitetstyp underso?ktes a?ven. Fo?r att uppna? syftet genomfo?rdes en kvantitativ underso?kning med hja?lp av enka?ter, da?r 240 svar samlades in.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Sociala medier är ett relativt nytt begrepp och hur de fungerar som verktyg för den politiska debatten är långt ifrån kartlagt, följande undersökning syftar till att beskriva relationen mellan interaktivitet och politiska bloggar. Undersökningen grundas i en fallstudie av 14 politiska bloggar skrivna av riksdagsledamöter och undersökningsperioden sträcker sig över ett år från juni 2010 till maj 2011. För att undersöka interaktiviteten på bloggarna har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. De resultat som dragits av undersökningen är främst att ett offentligt samtal mellan medborgare och politiker sker på bloggar på riksdagsnivå, åtminstone i viss mån. Även vad som skrivs om på bloggarna, det vill säga, vilket ämne som berörs påverkar interaktiviteten, ideologiska frågor och arbetslöshet är några av de ämnen som genererar interaktivitet från läsarnas sida..

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehållanalys av morgon- och kvällstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar där ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning änkvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare. Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial.

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena.

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.