Denna rapport har utförts hos Anders Krahner AB i Skillingaryd som ingår i koncernen Proton Group AB. År 2005 omsatte Proton Group 920 mkr med 730 anställda medan Anders Krahner omsatte 160 mkr med 90 anställda. Anders Krahners kunder finns främst inom fordonsindustrin.Syftet med rapporten är att studera om möjlighet finns att optimera produktionsflödet för två artiklar i befintliga lokaler. Genom att studera vad som påverkar genomloppstiden för artiklarna negativt kunna ge förslag på hur detta kan förbättras. Frågan är om detta kan ske i dagens lokaler eller är nybyggnation enda sättet att effektivisera produktionsflödet.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?Kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

Detta examensarbete har utförts på PartnerTech Åtvidaberg AB med syfte att analysera materialhanteringen och undersöka hur väl de planerade interna ledtiderna hålls samt föreslå förbättringsförslag.PartnerTech Åtvidaberg AB är kontraktstillverkare inom Business-to-Business och tillverkar produkter inom de tre affärssegmenten informationsteknologi, medicinsk teknik samt verkstadsindustri och telekommunikation.I detta examensarbete fokuseras det främst på materialflödet till den medicintekniska avdelningen där höga medicintekniska krav råder. Utöver dessa medicintekniska krav måste hänsyn även tas för att förebygga elektrostatisk urladdning vilket kan ge kvalitetsskador på ingående komponenter. För att identifiera de problem som gör att de interna ledtiderna inte hålls och de brister som finns i materialhanteringen har intervjuer, observationer och egna studier utförts. Dessa har resulterat i ett antal orsaker och genom metoden Fem varför och orsak-verkan-diagram har grundorsakerna sedan identifierats.Det kan konstateras att de planerade interna ledtiderna inte alltid hålls och i många fall har den planerade ledtiden redan avverkats tidigt i materialflödet. Bidragande orsaker till detta är till exempel den varierande beläggningen i godsmottagningen, hur förflyttning av lastbärare sker samt tidskrävande arbetsmoment och plockning.

Inom avancerad produktionsindustri använder man sig fortfarande i stor utsträckning av manuell provning för att säkra kvaliteten på de tillverkade produkterna. Detta innebär, förutom att man ofta bara tar stickprov, även en viss fördröjning innan upptäckt av eventuella Kvalitetsbrister. Dessutom finns en osäkerhetsfaktor härrörande från den mänskliga faktorn eftersom människans kognitiva förmågor påverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (Människa Teknik Organisation). Syftet är att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mänskliga faktorn vid övergång från manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet består av en litteraturstudie, enkäter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.Vid detektering, lokalisering, särskiljning, jämförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll.

I dagens konkurrensmässiga och bitvis turbulenta och komplexa miljö som företag befinner sig i är behovet av ständiga förbättringar inte bara i produkter och tjänster utan även processer centralt. Vikten av att arbeta med förbättringsarbete inom alla delar av ett företag är idag stor samtidigt som förändringstakten förmodligen aldrig har varit större. Lean tillverkning som först implementerades av Toyota har en mängd värdefulla verktyg i verktygslådan och ett av dessa verktyg är VSM. VSM har använts som ett ovärderligt verktyg för att identifiera förbättringsmöjligheter i form av slöseri, Kvalitetsbrister och för att reducera ledtider med stor framgång främst inom repetitiv icke MTO-baserad tillverkningsmiljö. ABB Metallurgi är en ledande leverantör av systemlösningar för omrörning av metallurgisk smälta och stabiliseringsutrustning för valsverk.

Debatten i media om byggbranschen, har de senaste åren kännetecknats av skandaler såsom kartellavslöjanden, Kvalitetsbrister samt skenande kostnader. Den kritik som har framförts till aktörerna inom byggbranschen pekar ofta på att tillvaratagandet av erfarenheter från genomförda projekt inom företagen är låg. Författarens examensarbete initierades för att undersöka hur Skanska Sverige AB region Hus Norr distriktet Västernorrland/Jämtland arbetar med erfarenhetsåterföring inom distriktet, samt hur detta arbete genomförs inom Skanska Sverige AB´s övriga husregioner. Ur detta följer syftet för examensarbetet: Att utreda varför systemet för erfarenhetsåterföring inte används i tillräckligt hög utsträckning inom byggbranschen. De metoder som författaren använde sig av i examensarbetet var: studerande av anteckningar från tidigare genomförda projekt, ostrukturerade intervjuer, samt en enkätundersökning.

Trots att en produkt uppfyller uppsatta krav och specifikationer kan den uppfattas av kunden som bristfällig om de uppsatta kraven och specifikationerna inte stämmer överens med kundens behov och förväntningar. Det är därför nödvändigt för företag att kontinuerligt erhålla information om kunden och dess attityder för att kunna skapa produkter med god kvalitet. Inom den del av tjänstesektorn där lönsamheten i stor utsträckning bygger på långa relationer med kunder tenderar kundtillfredsställelse och tjänstekvalitet att ses som nyckelverktyg för att behålla kunder (Sweeney & Swait, 2008). Syftet med detta examensarbete är att studera hur kundönskemål kan identifieras och omsättas till förbättringsprojekt i sådana verksamheter. Examensarbetet är utfört på Scania CV ABs helägda dotterbolag DynaMate AB, vars kärnverksamhet är produktionsunderhåll, och HT Svarv AB i Kalix, vilka sedan september 2007 har valt att överlåta sitt underhåll helt i DynaMates regi.

Detta examensarbete har genomförts vid LKAB:s anrikningsverk i Kiruna, där produktionssektion 24 har studerats. Denna sektion maler tillsatsmedel, som används vid tillverkningen av pellets. Projektets fokusering har legat på att ta fram konkreta förslag på förändringar som kan förbättra styrningen av produktionen, uppnå en jämnare produktkvalitet och en bättre arbetsmiljö för personalen. Projektet började med en grundläggande studie av nuläget, för att kunna identifiera de problem som finns idag. Metoder som användes till denna studie var arbetsstudier, intervjuer, kontroller av produktkvalitén och studie- och benchmarkingbesök.

Trots att anläggningsprojekt har bedrivits under lång tid och att ett flertal studier utförts inom området, är det än idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder på att bakomliggande orsaker kan vara att anläggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, är svåra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osäkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lång erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver två av Sveriges i dagsläget största anläggningsprojekt. Ett av dessa är Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas pågå i tio år.