Inom anestesiverksamheten ställs det höga krav på att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsäker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal påverkan på säkerheten som för välbefinnandet av de som vårdas i operationssalen och för de som arbetar där. Den tidigare forskningen har påvisat att arbetsklimatet har stor inverkan på hur anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det är relaterat till stress, utbrändhet samt att det finns en patientsäkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för anestesisjuksköterskor. Studiens syfte är att beskriva anestesisjuksköterskans arbetsmiljö.

I förskolan är det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvärderas i förhållande till uppsatta mål i läroplanen (Läroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgångspunkt så är syftet med detta arbete att studera några pedagogers syn på utvärderingens syfte i förskolan, hur de använder sig av densamma ? samt att få en uppfattning av hur utvärderingens upplägg ser ut. Förskolan har på några decennier gått från planeringstänkandet till utvärderingstänkandet. När en utvärdering sker går man tillbaka för att se hur något gått.

För att företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga i dagens turbulenta samhälle krävs att de utvecklar både sina produkter och deras organisation.Något som har fått större och större fokus på senare år är att fokusera på att kvalitetssäkra både processer och produkter för att minska kostnader.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar tillförlitligheten av processen för avvikelsehantering inom producerande företag.Projektet genomfördes på BAE Systems Hägglunds, ett företag med stor kundanpassning, för att förbättra kvaliteten på deras process för avvikelsehantering i monteringen.I ett första skede i projektet kartlades hur BAE arbetar i dagsläget.Detta gjordes med hjälp av att intervjua personer som dagligen använder processen samt en workshop för att ta fram en processkarta.Genom att studera befintlig litteratur inom området skapades bättre kunskap om vilka faktorer som är viktiga vid Kvalitetsarbete och avvikelsehantering.I analysen jämfördes litteraturen med hur företag arbetar för att identifiera förbättringsområden.Rekommendationerna som delgavs företag rör främst att införa gemensamma rutiner över hela företaget för hur avvikelser registreras i deras affärssystem.En sådan rutin var att införa ett klassificeringssystem för alla avdelningar istället för de tre klassificeringssystemen som finns i dagsläget.En annan var att standardisera vilka informationsfält som skulle fyllas i för att kvaliteten på avvikelserna skulle bli tillförlitlig. Det togs även fram tre nyckeltal för att mäta processen i framtiden för att se om den förbättrats. Långsiktiga rekommendationer blev att se över ansvarsfördelningen för respektive avdelning.Detta för att eventuellt kunna avskaffa roller som är överflödiga och att ge personalen mer ansvar för ärenden de registrerar.

Quality is the key to a well executed product or service. The construction industry hasn?t highlighted the quality in recent times which have contributed to the construction industry receiving much criticism in the field. The public sees it as an offhanded industry where errors and delays are common.The reason for this is considered to be primarily the lack of time, constant pressure to reduce costs and skills and the ability to communicate between the parties about what the correct quality really means. The industry has begun to realize that it must start setting clearer standards and that there are great opportunities for improvement.This report will give Peab an opportunity to develop their quality work.

Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden.

Slöseri är ett stort problem på byggarbetsplatser. Ett koncept där minimering av slöseri ärcentralt är Lean-manufacturing. Detta arbetes syfte var att utreda hur förbättringsarbeteanvänds på byggarbetsplatser. De befintliga systemen för förbättringar analyserades ochförslag till förbättringar gavs.Genom intervjuer undersöktes hur förbättringsarbete sker på byggarbetsplatser.Egenkontroller och arbetsberedningar användes som Kvalitetsarbete på arbetsplatserna. Detvisade sig att de inte har något system för förbättringsarbete.

En uppfattning som råder på Kvarnsvedens Pappersbruk, hädanefter förkortat KP, är att nyckeltalen som finns idag är för många, för svåra att sätta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsställande struktur. Detta bidrar till svårigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och få nödvändiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, är ett ledningsverktyg för strategisk styrning som går ut på att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Vår uppsats har haft två huvudsyften, dels att jämföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar på sin hemsida gällande våren 2010 mot vår egen kundnöjdhetsundersökning, samt även att beskriva säkerhetsarbetet som har ägt rum inom trygghetsavdelningarna på SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hävdar att kundnöjdheten bland resenärer ständigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjälp av egna frågor säkerställa om resenärer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förändringar inom säkerheten, renheten och tidshållningen. Författarna har använt sig utav ett antal olika modeller om tjänstekvalitet såsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lärande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försäkra sig om att vi har valt samma tillvägagångsätt har den intervjuande gruppen använt sig utav samma enkätunderlag som SL överlämnar ute bland resenärer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär och själva enkätundersökningen bar spår av kvantitativt inslag.

Min uppsats har som syfte att belysa könsuppfattningar i en förskoleklass. Under studien har ett förbättringsområde identifierats och könskillnader mellan könen noterades. Hur hanterar förskoleklassen pojkar och flickor utifrån deras kön och hur jobbar förskoleklasslärare för att minska könsstereotyper? Centrala frågor var att identifiera könsrollsmönster i förskoleklassen framträder, jämställdhetsarbetet i förskoleklassen och framträdande av könsstereotyper. I dag ses det oftast som självklart i Sverige att förskoleklasser arbetar med jämställdhetsfrågor enligt förskoleklassens läroplan och att förskoleklasser skall försöka utmana könsstereotyper.

Kvalitet och kvalitetsfrågor har fått en allt större strategisk roll i dagens företagande, vilket också lett till nya sätt att styra och planera verksamheten. Ordet kvalitet är idag ett vanligt och ofta använt begrepp som används i ett flertal olika sammanhang. Själva innebörden av ordet varierar lika ofta som det sägs, och det kan därför tolkas av mottagaren på många olika sätt beroende av situation, erfarenhet och förförståelse. Kvalitetstänkandet har funnits med oss länge och de som först insåg vikten av kvalitetens strategiska roll där kunderna sattes i centrum var japanerna. Kvalitet inom varuproducerande företag var först men nu har även de tjänsteproducerande företagen börjat jobba aktivt med offensiv kvalitetsutveckling.

Det viktiga, själva kärnan i att vara kundorienterad, är att först lyssna på kunden, vara lyhörd, vilja förstå och därefter hjälpa kunden att få sina behov tillfredställda på bästa sätt. Kraven som ställs på företagen idag är inte enbart relaterade till varans eller tjänstens kvalité, pris eller leveransförmåga. De ökade kraven innebär också att kunden vill få en bättre insyn i företagens processer, t ex göra riskanalyser för att se hur företagen säkerställer leveranserna till dem. Eller som en kund till vårt fallföretag uttrycker sig; ?Vi ser inte fallföretaget som en leverantör, utan som en del av våra processer.? För att utveckla och säkerhetsställa processerna efter kundens behov, måste man identifiera dem och skapa en bred förståelse för hur de ska se ut.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.

År 2009 har Statskontoret konstaterat att antalet byggfel har ökat inom byggsektorn i Sverige. En av orsakerna bakom ett bristfälligt Kvalitetsarbete inom byggsektorn är den projektbaserade organisationen. En projektbaserad organisation är av en tillfällig natur vilket kan medföra att brister uppstår i arbetet med ständiga förbättringar. Ständiga förbättringar innebär att genom små förbättringar i den dagliga verksamheten i en organisation uppnå en ny kvalitetsnivå. Kvalitetsavvikelser utgör en viktig information för en organisations processer och produkter, samt ligger till grund för ett förbättringsarbete.Denna studie har sitt syfte att skapa mer förståelse för hur ett företag inom byggsektorn kan förbättra sin hantering av kvalitetsavvikelser som en del i arbetet med ständiga förbättringar.

Företag söker ständigt nya sätt att förbättra sin lönsamhet. Många större företag har med stor framgång implementerat olika kvalitetsförbättringsprogram som ett medel i denna strävan. Små och medelstora företag har däremot inte nått samma stora framgångar med liknande kvalitetsförbättringsprogram. Små företag anser ofta att de inte har resurser att satsa helhjärtat på kvalitets- och förbättringsarbete. Därför väcktes intresset att undersöka huruvida flera små och medelstora företag kan gå samman i ett nätverk för att kunna samsas om resurserna som krävs för att implementera kvalitetsförbättringsprogram.

I retailbranschen krävs ett fokus på detaljer, och med snabba förändringar som en dominerande faktor, behöver dessa detaljer ständigt kvalitetsförbättras. I den allt hårdnande konkurrensen behövs ledare och medarbetare som ständigt tänker på organisationens behov. Problemet för detaljhandelns centraliserade butikskedjor kan vara att lyckas förankra förändring och kvalitetsförbättring för butiken i alla delar av företaget. Uppsatsen underbyggs av ett antagande att ett större fokus krävs på en initial fas i Kvalitetsarbetet som vi har benämnt identifieringsfasen. Uppsatsens har ett ledningsperspektiv och syftet är att se hur retailföretag interorganisatoriskt kan bli bättre på att identifiera problem och tillvarata idéer i butiken, för att kontinuerligt kunna kvalitetsförbättra för hela butikskedjan.