Sökresultat:
1433 Uppsatser om Kvalitets- och miljöledning - Sida 54 av 96
Beviskravet för skattetillÀgg : En kritisk analys av betÀnkandet frÄn 1999 Ärs SkattetillÀggskommitté och prop. 2002/03:106 i relation till artikel 6 i Europakonventionen
SAMMANFATTNINGĂ
r 1971 förÀndrades det skatterÀttsliga sanktionssystemet pÄ sÄ sÀtt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pÄföra ekonomiska sanktioner istÀllet för de allmÀnna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fÄ en effektivare och jÀmnare rÀttstillÀmpning dels att sanktionen skulle kunna anvÀndas mot ett större antal skattskyldiga som lÀmnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lÀmnat in deklarationen för sent.DÄ en skattskyldig har lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pÄ annat sÀtt Àn muntligen eller dÄ ingen deklaration har lÀmnats alls sÄ kan denne pÄföras en sanktion i form av ett skattetillÀgg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillÀgget dock inte pÄföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrÀkning eller skrivfel?, ?rÀttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rÀttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).
CRM implementering ? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas
I modern tid Àr den sÄ kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del prÀglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna stÀller högre krav och det rÀcker inte lÀngre med att endast erbjuda en produkt/tjÀnst. Företagen mÄste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bÀsta möjliga service, sÀtta kunden i fokus. Ett sÀtt för att lyckas Àr enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, nÄgot som visat sig vara problematiskt och svÄrt. Ett av problemen Àr att CRM ofta likstÀlls med teknologi och dÀrför utelÀmnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen.
Finansiering av investeringar i immateriella tillgÄngar
Vid en bedömning av ett kreditÀrende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsÀttningar. För företag som har immateriella tillgÄngar som de viktigaste tillgÄngarna i sin redovisning kan det uppstÄ problem nÀr de ansöker om kredit hos banker. Detta beror pÄ att immateriella tillgÄngar inte fungerar pÄ samma sÀtt som materiella och dÀrigenom tillbringar vag sÀkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats Àr att söka finna vad det Àr som krÀvs för att ett tjÀnsteföretag ska fÄ ett lÄn beviljat.Vi har hÀmtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och VÀsterÄs. Den hÀmtade teorin lÄg sedan till grund för den intervjumall som anvÀndes i vÄr empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjÀnsteföretag.För att en bank ska vÀlja att finansiera ett företags investeringar mÄste affÀren ge avkastning pÄ den givna krediten.
Medvetandegörande perspektiv - incitament och metoder för genusmedveten vÀgledning
Detta examensarbete ÄskÄdliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vÀgledning. För att genomföra detta har vi tagit hjÀlp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jÀmstÀlldhet, neutralitet och metoder. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvÀgledare för tips pÄ arbetssÀtt för genusmedveten vÀgledning. Utöver detta har vi anvÀnt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gÀllt ex-empelvis jÀmstÀlld vÀgledning och förÀndringsmöjligheter pÄ arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanstÀlla vÄra nyfunna kunskaper kring genus och vÀgledning.
Installation av feldetektorer i VÀnersborgs elnÀt för reducering av samhÀllskostnader vid störningar
Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnÀtet. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i VÀnersborgs centrala elnÀt. Ett förslag pÄ en optimal placering av feldetektorerna utifrÄn ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger pÄ det befintliga signalkabelsystems struktur.Signalkabelsystemet för VÀnersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfallsdokumentationssystem. SamhÀllskostnader har berÀknats och sammanstÀllts för berörda ledningar.
Ăr företagsförvĂ€rv lönsamt pĂ„ lĂ„ng sikt? - En studie av aktiekursutvecklingen till följd av uppköp pĂ„ svenska börsen
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall företag som gör uppköp genererar en avvikande avkastning för sina aktieÀgare pÄ lÄng sikt och hur olika faktorer pÄverkar aktiekursens utveckling efter ett uppköp. För att undersöka detta genomför vi en kvantitativ studie över aktiekursutvecklingen till följd av uppköp under en treÄrsperiod. Vi studerar 32 företagsförvÀrv mellan 1992 och 1999. Företagens aktiekursutveckling analyseras med en event-study-metod, i vilken den aktuella kursutvecklingen jÀmförs med den förvÀntade. Vi finner att uppköp i genomsnitt ger en sÀmre avkastning jÀmfört med andra jÀmförbara företag, men resultatet Àr inte signifikant.
Undersökning och utvÀrdering av materialtillförselmetoder
vid Scania Axlar
Den globala lastbilskoncernen Scania stÄr inför en spÀnnande framtid, inte minst dÄ marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör Àr att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för vÀsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i SödertÀlje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrÄn den logistiska trend som nu rÄder i industrin, nÀmligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner sÄ korta som möjligt för att minimera gÄngstrÀckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan pÄ ett mer yteffektivt sÀtt. Scania har dÀrför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de Àmnar anvÀnda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.
Standardiserad anvÀndbarhet : en kvalitativ studie om revisorers och redovisningsspecialisters syn pÄ den finansiella rapporteringens anvÀndbarhet
I takt med att företagens affĂ€rsmodeller och omvĂ€rld globaliseras utges redovisningsstandarder som primĂ€rt efterstrĂ€var finansiell anvĂ€ndbarhet för aktörer pĂ„kapitalmarknaderna. Begreppet anvĂ€ndbarhet i finansiella rapporter har dĂ€rmed i stor utstrĂ€ckning kommit att handla om denna anvĂ€ndbarhet för kapitalmarknader.AnvĂ€ndbarhet kan dock Ă€ven handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess Ă€gare. Ăgarna ska ha möjlighet att utvĂ€rdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer Ă€r tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrĂ„n Ă€garnas intressen. Problem kan emellertid uppstĂ„ dĂ„ revisorer skatillvarata Ă€garnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprĂ€ttar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars frĂ€msta Ă€ndamĂ„l Ă€r att informera kapitalmarknader.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn pĂ„hur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns pĂ„, i huvudsak, tvĂ„anvĂ€ndargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och Ă€gare.
Medarbetares upplevelser av en organisationsförÀndring : Employees experiences of an organizational change
Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det Àr frÀmst kortsiktiga finansiella intressen som fÄr ledningen pÄ företag att förÀndra organisationen med inriktning mot personalnedskÀrningar. Det finns tankegÄngar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka Àr mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. SvÄrigheter kan dock uppstÄ i hur man lyckas med förÀndringen, sÄtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförÀndring.
SÀkerhetskulturer i flygorganisationer: En jÀmförande studie mellan tvÄ flygorganisationer
Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.
UNIVERSAL: Beginning and End of the Classical Hollywood Horrors
Arbetet behandlar Universals skrÀckfilmsproduktion under dess sÄ kallat klassiska period, frÄn ljudfilmens genombrott fram till USAs intrÀde i andra vÀrldskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, frÀmst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar pÄ stumfilmsperiodens skrÀckfilmer. Syftet Àr att beskriva hur skrÀckfilmen utvecklades, konstnÀrligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis frÀmst pÄ Universal, som snabbt blev kÀnda som de frÀmsta skrÀckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprÀtthÄller.Vidare beskrivs alla Universals skrÀckfilmer frÄn och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som vÀl kan beskrivas som den sista riktigt stora skrÀckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegÄvade uppföljare..
Sitter vi i samma bÄt? En kvalitativ studie av Kustbevakningens regionsammanslagning och organisationskultur.
Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som
avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa
verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ
att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en
Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som
implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang.
Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom
Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och
implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för
studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och
SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar
förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende
organisationskultur. Fallstudien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ
forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.
Verktyg för hantering av kommunala VA-data
Inom ramen för projektet ?Kiruna referenskommun? har Tekniska Kontoret gett i uppdrag Ät Metria IT i Kiruna att utarbeta en applikation i ArcView för hantering av det kommunala VA-nÀtet. Uppgiften för detta examensarbete var att bygga en del av applikationen. Arbetet inleddes dock med en förstudie av alternativa system för ledningshantering. Bland andra kan nÀmnas KORDAB och Vabas/Duf vilka bÄda Àr specifika VA-program med ett omfattande antal funktioner.
Generation Y - En studie om hur dagens unga vuxna skall ledas
Syftet med denna uppsats Ă€r att ge en ökad förstĂ„else för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer Ă€mnet Generation Y diskuteras och huruvida det gĂ„r att tala om den gruppen mĂ€nniskor som en kategori eller inte. Generation Y Ă€r en populĂ€r benĂ€mning pĂ„ de unga vuxna som Ă€r födda mellan Ă„ren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras nĂ€rmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förstĂ„else för de begrepp som anvĂ€nds i studien. Ăven en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen Ă€r en explorativ studie med en kvalitativ metod.
RÀddningstjÀnsten Syd i samarbete med kidsen
Den hÀr studien grundar sig pÄ en undersökning av projektet R.I.S.K. som av
RÀddningstjÀnsten Syd initierats som en motÄtgÀrd för att stÀvja och förebygga
den hÀndelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen RosengÄrd och
som inneburit att brandmÀn i sitt vardagliga arbete har fÄtt möta hot och
vÄldssituationer. Projektet bygger pÄ konceptet att ett antal utvalda
högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos RÀddningstjÀnsten Syd en dag
i veckan istÀllet för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under vÄren
2010 har verksamheten grundat sig pÄ en samverkan mellan RÀddningstjÀnsten
Syd och högstadieskolorna ApelgÄrdsskolan, RosengÄrdskolan och
ĂrtagĂ„rdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthĂ€ndelser och
samverkanserfarenheter som representanter frÄn de olika organisationerna har
kunnat identifiera.