MiljöfrÄgor har blivit allt mer uppmÀrksammade den senaste tiden. Det framkommer allt mer att det Àr vi mÀnniskor som orsakar de flesta av dagens miljöproblem. Miljöproblematiken har lett till att omgivningen stÀller allt högre krav pÄ att organisationer tar ansvar för den pÄverkan pÄ miljön som dess verksamhet orsakar. För att organisationer ska kunna kommunicera till omgivningen att de faktiskt jobbar med miljöfrÄgor upprÀttar de en miljöredovisning. En nödvÀndighet för att veta vad de ska fokusera sitt miljöarbete pÄ Àr att de har kÀnnedom om vad som förvÀntas av dem.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbÀttringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmÄga att sammanstÀlla och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmÀrksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemÄl. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar sÄledes till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsÀtter att intressenterna till ett informationssystem Àr uppenbara, nÄgot som Àr ett felaktigt antagande. Av den anledningen Àr det svÄrt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssÀtt genomföra en vÀl genomarbetad behovsinsamling.

Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta Àr ett relativt nytt sÀtt att tÀnka inom rÀddningstjÀnsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva rÀddningstjÀnsten organisatoriskt har vi anvÀnt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sÀtter sÀkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean).

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska hur chefer inom mÀnniskobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsÀttningar för verksamhetsutveckling utifrÄn informanternas upplevelser FrÄgestÀllningar Àr: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmÄga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhÄllandet till sina medarbetare och förutsÀttningar för verksamhetsutveckling? Resultatet pÄvisar att cheferna i vÄr undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utstrÀckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmÄga att förhÄlla sig till en mÀngd varierande förvÀntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgÄng till gediget stöd i arbetet, vilket underlÀttar vid uppkomna problematiska situationer.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsÀtts för attacker ökar. NÄgot som mÀrks trots att det försöker mörklÀggas inom mÄnga organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag Àr alla överens om att detta Àr ett vÀxande problem som mÄste ses över. Konsekvenser av lÀckage av kÀnsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

Den privata sektorns strÀvan efter att effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det stÀndigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fÄngat upp Àr Balanced Scorecard, eller balanserad styrning som det heter pÄ svenska. Norrbottens lÀns landsting (NLL) Àr en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa balanserad styrning under 2013. Vad denna förÀndring rent konkret vÀntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev sÄledes att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillÀmpning av balanserad styrning.

Idag Àr Suzuki Garphyttan AB (SG) en del av Suzuki Metal Industry Group vilket Àr ett Japanskt företag. SG Àr vÀrldsledande inom tillverkningen av avancerad fjÀdertrÄd som anvÀnds till olika fordonsapplikationer. KÀrnverksamheten hos SG Àr tillverkning och försÀljning av ventilfjÀdertrÄd, plattrÄd och profiltrÄd, oljehÀrdad trÄd, rostfri fjÀdertrÄd samt fjÀdrar. SG har tillverkning av bland annat ventilfjÀdrar till lastbilar i FjÀderfabriken som Àr belÀget inom fabriksomrÄdet i Garphyttan. FjÀderfabriken genomför ett förbÀttringsarbete med avsikt att lÀgga om sin funktionella produktion till linjeproduktion.

Rekryteringsprocessens utformning och utövande Àr helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsÀtta att utvecklas samt nÄ uppsatta mÄl och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar pÄ ett professionellt och tillförlitligt sÀtt krÀver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig pÄ att rekrytera nya medarbetare. MÄnga organisationer som anstÀller personer i betydande positioner anvÀnder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering Àr en omfattande och kostnadskrÀvande process, men att göra rekryteringsprocessen rÀtt frÄn början kan bli förhÄllandevis billigare Àn en felrekrytering.

I takt med att fler motortyper skapas och att kraven pÄ dessa motorer ökar i och med hÄrdare lagkrav pÄ emissioner sÄ ökar ocksÄ gruppernas arbetsbelastning. Mycket av arbetet hamnar pÄ grupperna med kalibreringsansvar dÄ det Àr parametrarna som dessa grupper kalibrerar som delvis styr hur mycket emissioner som slÀpps ut. Fokus i denna rapport ligger pÄ en delav de grupper som Àr inblandade i den granskning som sker av parametrarna som kalibreras. Examensarbetet Àr uppfört eftersom vissa problem med granskningsprocessen har identifierats. Dessa problem grundar sig i bristande kommunikation och kvalitet och mer detaljerat i försenade leveranser och förÀndringar av parametervÀrden.

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom bÄde extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranÀt som tillhandahÄller anstÀllda med verktyg för att dela kunskap och information, men Àven nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anstÀllda vid Uppsala universitet anvÀnder lÀrosÀtets egenutvecklade sociala intranÀt (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i tvÄ delar, först en intervju med den enhet pÄ universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranÀt och sedan en enkÀtundersökning riktad mot anstÀllda vid universitetet. VÄr studie visar att inom Uppsala universitet finns det vÀldigt lite empiriskt stöd för att anstÀllda anvÀnder universitetets egenutvecklade sociala intranÀt för att uttrycka employee voice..

Inledning. MÄlet pÄ en av ortopedklinikerna i VÀstra Götalandsregionen Àr en vÄrdtid pÄ högst sju dagar för de patienter som genomgÄr planerad instrumenterad steloperation i lÀndryggen pÄ grund av spinal stenos. Bakgrund. Faktorer som pÄverkar patienten Àr bland annat hemoglobinvÀrde före och efter kirurgi och nutritionsstatus. Kontinuitet gÀllande antal sjuksköterskor involverade i vÄrden av den enskilde patienten har visats ha betydelse för vÄrdkvaliteten.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

IntranÀt. Bloggar och Wikis Àr idag verktyg som ofta förknippas med information och kunskap. Verktygen figurerar pÄ senare tid allt oftare inom organisationer för bevaring, spridning och överföring av information samt som strategiska verktyg inom Knowledge Management dÀr de faller inom kategorin Knowledge Management Systems. Denna studie har till syfte att redogöra för hur och varför IT-organisationer anvÀnder IntranÀt, Bloggar och Wikis som information och kunskapskanaler. Syftet Àr Àven att se till hur anstÀllda inom IT-organisationer upplever och ser pÄ dessa verktyg samt vilka faktorer som kan ha pÄverkan pÄ anvÀndandet.

Vi har i vÄr uppsats studerat frihet och kontroll i postbyrÄkratiska organisationer. Enligt föresprÄkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anstÀllda större frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsÀtter styrning och kontroll, var har dÄ kontrollen tagit vÀgen? Vi anvÀnder det brasilianska företaget Semco som exempel pÄ ett postbyrÄkratiskt företag och tittar pÄ hur de arbetar rent teoretiskt med frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förÀndrade Semco frÄn ett auktoritÀrt och byrÄkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag dÀr de anstÀllda kÀnner sig delaktiga och lÀngtar efter att gÄ till jobbet pÄ morgonen.