SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som Àr viktigt för motivationen hos anstÀllda i tvÄ olika organisationsformer (privata och ideella) och jÀmföra om det finns nÄgon skillnad mellan dem. I studien introduceras tvÄ teoretiska spÄr, dÀr det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktÀriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier frÄn bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkÀt som bestod av 14 pÄstÄenden om individuell motivation i organisationen. EnkÀten besvarades av totalt 91 personer.Efter enkÀtundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper frÀmst fanns bland organisationens mÀnniskor, mÄl samt relationer mellan mÀnniskor.

FramvÀxten av en ny kundlogik, orsakad av teknikens framfart, har tvingat företag och organisationer att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ potentiella medlemmar eller kunder. Sociala medier Àr ett fenomen som har utvecklats frÄn att vara ett kommunikationsverktyg för privatpersoner, till att bli ?ett nödvÀndigt ont? och en viktig del av marknadskommunikationen för mÄnga företag.Med denna uppsats vill vi utforska hur en ideell förening anvÀnder sociala medier för sin marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa. Uppsatsen Àr en fallstudie som bygger pÄ metodtriangulering och karaktÀriseras av en abduktiv ansats. Studien baseras pÄ tvÄ kvalitativa personliga intervjuer och en kvantitativ undersökning i form av enkÀt.

Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. FörhÄllandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det Àr lÀmpligt att företagen strÀvar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som Àr kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för Äsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna dÀr de fick berÀtta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. UtifrÄn dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kÀrnvÀrden konstruerades det en enkÀt.Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertÀckning pÄ ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att fÄ fram kontaktpersoner till alla leverantörer.

Uppsatsen tar upp huruvida det Àr hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritÀra eller om det finns en annan förklaring..

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet pÄ en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. VÄrt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn pÄ kvalitetsarbetet, och vÄr studie fokuserade pÄ hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. VÄr problemformulering rörde vilka aspekter som Àr nödvÀndiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i sÄ fall hanteras.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytÀnkande och anvÀnds idag flitigt av företag och organisationer runt om i vÀrden. I realiteten Àr grunden till det agila metoderna idag 13 Är och mycket har hÀnt, bÄde teknisk och kring sÀttet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras pÄ tvÄ dokument, det agila manifestet och de agila principerna, dÀr principerna Àr till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna Àr konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har dÀrför valt att undersöka hur principerna stÄr sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i sÄ fall skulle vilja förÀndra.

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. NÀstintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhÀlle sker förÀndringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar pÄ brister i hanteringen av denna förÀnderliga omvÀrld och den osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av förÀndringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en förÀnderlig omvÀrld och osÀkerhet pÄverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn Ärsredovisningslagen och gÀllande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de Ärsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lÀmnar in till Bolagsverket samt om valet av upprÀttare pÄverkar kvaliten pÄ Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge nÀr smÄföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 Ärsredovisningar frÄn mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. DÀrefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av Ärsredovisningarna innehöll nÄgon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfÀlliga Ärsredovisningar uppvisade fler Àn hÀlften tvÄ eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

I dagens organisationer verkar mjukvarusystem som har varit lÀnge i drift och genomgÄtt mycket underhÄllsarbete. Detta kan göra att systemen Àr dyra att underhÄlla, inte upptrÀder som förvÀntat eller inte gÄr att införa ny funktionalitet i. Dessa system Àr i regel vÀsentliga för organisationens verksamhet och bör dÀrför inte nyutvecklas för dÄ riskerar organisationen förlust av verksamhetskritisk information. Lösningen pÄ underhÄllsproblem och dÄligt skapade system Àr istÀllet att göra en software reengineering. Detta kan medföra att systemet bibehÄller kritisk verksamhetsinformation samt har en bÀttre systemlösning, vilket leder till lÀgre underhÄllskostnader och mer genomtÀnkt arkitektur.

Titel: Kommunikation av strategi inom organisationer ? en fallstudie pĂ„ SCA Packaging Sverige Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Olof Ask, Linus Asu och Henrik Dreyer Handledare: Gösta Wijk Företag: SCA Packaging Sverige Nyckelord: Kommunikation, Strategi, Effektivitet, Kommunikationsverktyg, Återkoppling Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att redogöra för hur och varför kommunikationen av SCA Packaging Sveriges strategi bedrivs och visa pĂ„ eventuella styrkor och svagheter i densamma.Uppsatsens syfte Ă€r Ă€ven att visa pĂ„ vilka problem som upplevs inom organisationen rörande kommunikationen av strategi. Vidare Ă€r syftet med studien Ă€ven att skapa oss enuppfattning av hur kommunikationen upplevts och uppfattats hos de anstĂ€llda samt hur detta skiljer sig Ă„t mellan olika typer av anstĂ€llda. Ambitionen med studien Ă€r vidare att utifrĂ„n det mönster vi ser hos SCA Packaging Sverige formulera ett antal hypoteser som vi tror gĂ€ller generellt vid kommunikation av strategi inom organisationer Metod: Studien har tagit utgĂ„ngspunkt i empirin och har sĂ„ledes en induktiv ansats. Vidare har i denna uppsats samlats in data dels genom kvalitativ metod, i form av intervjuer och samtal, och dels genom kvantitativ metod, i form av en enkĂ€t.