A literature study and a field trial have been carried out in order to investigate the physiological response of potato plants to different soil moisture levels. Higher yield, quality and number of tubers can according to the literature be obtained if constant high soil moisture is kept during major parts of the growing season. A field trial was set up where drip irrigation was used as an alternative to conventional irrigation techniques to maintain high and constant soil moisture. The application of water in the drip irrigated area was monitored and adjusted on a daily basis so that the soil moisture stayed as close as possible to the recommended level. The sprinkle irrigated area was irrigated according to traditional practices with approximately 35 mm every 7th to 10th day depending on the whether.

SammanfattningTvÄ personalgrupper i tvÄ olika organisationer intervjuades. En av utgÄngspunkterna var att försöka ta reda pÄ vad som skapar förtroende hos en anstÀlld för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större Àn skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete Àr Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete sÄ vÀxte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgÄngspunkt.Teoretisk utgÄngspunkt för detta arbete Àr Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Kommunikation finns i allt vi gör och anvÀnds dagligen, vi omges Àven dagligen av organisationer som pÄ olika sÀtt pÄverkar vÄra liv. Den kommunikation som dÄ sker inom organisationer Àr den interna och formella kommunikationen, det vill sÀga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs frÀmst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i tvÄ processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell frÄn 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

 Syfte:Uppsatsens syfte Àr att ge en bild av fastighetsmÀklares syn pÄ förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.Metod:Studien Àr uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas pÄ tidigare forskning och litteraturstudier.Resultat & slutsats:Förtroende Àr ett abstrakt uttryck, som Àr unikt för varje individ. Kundens förvÀntningar pÄ den utförda tjÀnsten Àr fastighetsmÀklarens viktigaste styrredskap i strÀvan efter nöjda och Äterkommande kunder. FastighetsmÀklarna i studien Àr alla vÀl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssÀtt.Förslag till fortsatt forskning:En idé till fortsatt forskning Àr att undersöka fastighetsmÀklarnas passivitet nÀr det gÀller Äterkoppling efter avslutad affÀr. Vilka konsekvenser fÄr det?Uppsatsens bidrag:Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen.

Allt fler organisationer bedrivs i projektform idag. DÀrför Àr det betydelsefullt att organisationer har vÀl fungerande projektredovisningssystem.Den hÀr uppsatsen behandlar projektredovisningssystemet, TimeEase, hos SABO AB. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ utvÀrderingen av det hÀr systemet. En utvÀrdering som bygger pÄ medarbetarnas Äsikter och funderingar kring TimeEase. I uppsatsen beskriver vi medarbetarnas instÀllning mot TimeEase och förklarar med hjÀlp av olika teorier varför det förhÄller sig pÄ det sÀttet.Uppsatsen grundar sig pÄ intervjuer och en enkÀtundersökning dÀr medarbetarna fick svara pÄ frÄgor angÄende TimeEase.

MKB Àr ett verktyg som anvÀnds som beslutsunderlag i Sverige i stor utstrÀckning. Syftet med studien var att undersöka vilken nytta verksamhetsutövaren upplever att MKB har för miljön och deras projekt. Dessutom syftar studien att undersöka om hypotesen stÀmmer, att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning och att detta medför dÄlig kvalitet pÄ MKB-dokumentet och MKB-processen. Som bakgrund till uppsatsen ges en kort beskrivning av MKB:s historia, lagstiftning, tillÀmpning och forskning. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som riktar sig till en grupp verksamhetsutövare.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations? Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective.We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its? meaning.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.