Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

SvÄr sepsis och septisk chock Àr sjukdomstillstÄnd som kan orsaka ett stort lidande för patienten genom att de Àr förknippade med hög mortalitet och morbiditet. Tidig identifiering och adekvat antibiotikabehandling Àr avgörande för prognosen. Detta stÀller höga krav pÄ ambulanssjukvÄrdens kvalitet. AmbulanssjukvÄrden har behandlingsriktlinjer som ska utgöra beslutsunderlag och kvalitetssÀkring för den givna vÄrden. De potentiella vinsterna med en behandlingsriktlinje blir dock aldrig bÀttre Àn kvaliteten pÄ behandlingsriktlinjen i sig.

Bakgrund: CSR, det vill sÀga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har pÄ senare tid kommit att stÄ i fokus och konsumenter stÀller allt högre krav pÄ företag. Detta har lett till att fler företag vÀljer att frivilligt redovisa sociala och miljömÀssiga frÄgor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger pÄ frivillig information som inte regleras i svensk lag. IstÀllet finns det ett antal standarder och riktlinjer som Àr till för att vÀgleda och underlÀtta för företagen i deras hÄllbarhetsredovisning. Dessa Àr emellertid mÄnga och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen pÄ standardiserade krav skapar dÀrmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde dÀrmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ sin hÄllbarhetsredovisning och utifrÄn detta framtaga bÀsta redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Globaliseringen har lett till en allt mer fragmenterad vĂ€rdekedja och företag söker sig tilllĂ€nder med lĂ„ga kostnadsstrukturer för att stĂ€rka sin konkurrensförmĂ„ga pĂ„ marknaden.Rapporter visar att handeln med Kina ökar och att landet idag Ă€r Sveriges störstasamarbetspartner i Asien. Det som framförallt lockar företag till att göra sina inköp i Kina Ă€rde lĂ„ga priserna samt landets stora produktionskapacitet. För att lyckas med sina affĂ€rer i Östfinns det en rad olika hinder som det svenska företaget mĂ„ste övervinna, dĂ€ribland det lĂ„ngageografiska avstĂ„ndet som resulterar i lĂ„nga ledtider samt svĂ„righeter med kommunikationoch kulturskillnader.Uppsatsens syfte Ă€r att studera hur svenska smĂ„- och medelstora företag förhĂ„ller sig tillkvalitet dĂ„ de vĂ€ljer leverantör i Kina och hur detta val pĂ„verkar inköpsprocessen. EnhuvudfrĂ„gestĂ€llning har identifierats enligt följande: Hur resonerar företagen kring kvalitetvid val av leverantör och hur pĂ„verkar detta inköpsprocessen? För att besvara dennafrĂ„gestĂ€llning har en studie av tre svenska SMF-företag genomförts.

För att bemöta den allt hÄrdare konkurrensen inom byggbranschen har NCC Komponent börjat utforska nya möjligheter för att öka konkurrenskraften. Ett av de viktigaste omrÄdena enligt NCC Komponent Àr inköp eftersom priset pÄ byggnadsmaterial har stigit snabbare Àn huspriserna under de senaste Ären. Som ett led i satsningen pÄ inköp har nya marknader utanför Europa undersökts. Den kinesiska marknaden har identifierats som extra intressant och inledande arbete för att hitta lÀmpliga produkter har pÄbörjats. Det Àr viktigt att NCC Komponent Àr medvetna om att import utanför den europeiska gemenskapens grÀnser medför större krav pÄ inköpen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Titel: En kvalitativ fallstudie hur aktörer skapar och bibehÄller förtroende i organisationer med fördelat ansvar NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Jens Bergvik och Hanna Eriksson Handledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquist Datum: 2015 ? januari Syfte: Enligt tidigare forskning Àr förtroende grunden för mÄnga av organisationens resultat och basen i fungerade relationer och samarbeten. Sambandet mellan förtroende och den ansvarsfördelade organisationen Àr identifierad men saknar praktisk forskning, dÄ en ansvarsfördelad organisation krÀver samarbete beroende pÄ att mÄnga har befogenhet till ansvar och beslutsmakt. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att ge en ökad förstÄelse för hur aktörer skapar och bibehÄller förtroende samt att belysa förtroendets roll i ansvarsfördelade organisationer. Metod: Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Med hjÀlp av deduktion har teori och empiri arbetats fram dÀr grunden för studien har varit i form av en fallstudie som antar ett kvalitativt angreppssÀtt genom semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: Studien tyder pÄ att förtroende Àr svÄrt att beskriva dÄ det uppfattas som en abstrakt fenomen och dÀrav avsaknaden av konkreta verktyg.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lÀrare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har ocksÄ undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans bÄda yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare, förÀndras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.Studiens teoretiska referensram bestÄr av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som efterstrÀvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan frÄn 70-talet fram till idag och det Àr dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstÄ och söka mening och innebörd i enskilda mÀnniskors uppfattningar snarare Àn att förklara. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har olika datainsamlingsmetoder anvÀnts; enkÀtundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fÄtt en ökad helhetssyn pÄ sitt arbete, bland annat har synen pÄ kunskap och lÀrande samt synen pÄ omsorg och pedagogik förÀndrats.