Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat hÄravfall, fatigue, illamÄende och krÀkning. De vetenskapliga artiklar som anvÀndes för denna litteraturstudie hÀmtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsÀttning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansÄgs relevanta och lÄg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot hÄravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svÄra att uthÀrda.

Trots att organisationer satsar alltmer pÄ utbildningsinsatser, stÄr det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förÀndring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrÄn Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  FörsvarsmaktsanstÀlldas upplevda kunskapsinhÀmtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkÀtundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt behovsstöd frÄn chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i grÀnslandet mellan tvÄ organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som pÄverkar konsulters formella tillhörighet samt deras kÀnsla av tillhörighet respektive utestÀngning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie anvÀnt oss av ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos bÄda företagen samtidigt som den kÀnslomÀssiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i grÀnslandet mellan organisationer Àr problematisk, frÀmst pÄ grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast kÀnner sig som en del av den sociala gemenskapen dÄ de Àr ute pÄ uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anstÀlld personal. Chefernas Ätskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget pÄ samma villkor som fast anstÀlld personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framstÀllda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats anvÀnts genom en enkÀtstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsomrÄdet som studerats. Denna studie grundar sig pÄ ett abduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr empiriska fakta sÄvÀl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar pÄ att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framstÀllda pÄ ett etiskt och miljövÀnligt sÀtt men att det endast pÄverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet pÄverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar Àven att företaget The Body Shop som anvÀnts som studieobjekt och representant för vÀrdestyrda företag i undersökningen ansÄgs vara det mest förtroendeingivande företaget gÀllande sitt CSR engagemang.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lÀrare och rektorer som arbetar i skolor dÀr Total Quality Management (TQM) anvÀnds eller har anvÀnts. I studien frÄgas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lÀrare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrÄn rektorers respektive lÀrares förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre omrÄden: (I) MÄlfokuserat kvalitetsarbete som innebÀr arbete med att formulera och konkretisera mÄl.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projektarbetsform. Dessa organisationer mÄste ta hÀnsyn till att projekt inte lÀngre Àr ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder anvÀndas för att undvika fel och brister som lÀtt uppstÄr nÀr flera personer Àr inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssÀtt, ibland i form av projektmodell, kan anvÀndas för ökad kontroll av projektarbetsformen.