Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssÀtt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun anvÀnder sig utav för att hantera Àrenden dÀr det finns en hedersproblematik. Den belyser Àven dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anstÀllda pÄ de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehÄller Àven en intervju med en som genomgÄtt processen.

Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert WenglĂ©n Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsĂ€tt inom organisationer. Metod: Vi har i denna anvĂ€nt oss av en induktiv ansats och har sĂ„ledes tagit utgĂ„ngspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla Ă€gt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Det Àr inget nytt att undersöka interaktioner pÄ Facebook, dock Àr det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den hÀr studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig pÄ Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos tvÄ ideella organisationer och hur delaktiga anvÀndare Àr i organisationernas berÀttelse beroende pÄ organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och RÀdda Barnen. DÀrför Àr studiens frÄgestÀllning utformad som följande; pÄ vilket sÀtt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berÀttelser pÄ organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgÄr ifrÄn Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan anvÀnda sig av tvÄ strategier i sin kommunikation pÄ nÀtet; supersize strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer anvÀnder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förÀndrar hur organisationer bör tÀnka nÀr de skriver meddelanden pÄ nÀtet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frÄgestÀllningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehÄlla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter frÄn offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn pÄ vad en policy Àr och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekrÀftade att policyn Àr ett normativt dokument som anvÀnds som mall. Resultatet visade Àven att en policy Àr ett levande dokument som krÀver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det Àr..

Med tanke pÄ att kraven stÀlls allt högre pÄ dagens företag och organisation, vill det till att företag Àr flexibla och konkurrenskraftiga. Kraven pÄ effektivisering av affÀrsprocesser ökar markant för att stÀndigt förbÀttra arbetssituationen i organisationer. Detta examensarbete behandlar Àmnet virtuell organisation och dess betydelse i integrering av affÀrsprocesser i B2B-företag.Undersökningen Àr gjord i form av intervjuer, dÀr sju företag medverkade. Arbetet syftar till att klargöra i hur stor utstrÀckning det virtuella arbetssÀttet anvÀnds i B2B-företag, gÀllande affÀrsprocesser. Syftet med detta arbeta Àr att undersöka ifall affÀrsprocesser i B2B-företag har inslag av egenskaper som kÀnnetecknar en virtuell organisation.Resultatet visar att integrering av affÀrsprocesser i B2B-företag har stora inslag av egenskaper som kÀnnetecknar en virtuell organisation..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lÀrare. FrÄgestÀllningen rör relationens vÀrde för eleven och vadsom pÄverkar dess kvalitet. Undersökningen Àr gjord utifrÄn den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebÀr att relation och undervisning Àr beroende av varandra. I undersökningen anvÀndes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation Àr faktorer som Àr avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

I denna studie har tidigare forskning kring faktorer som bidragit till lyckade crowdfundingkampanjer sammanstÀllts och en undersökning gjorts pÄ lyckade glassprojekt frÄn kickstarter. Crowdfunding Àr en relativt ny typ av investeringskanal, dÀr man genom mÄnga och smÄ donationer frÄn allmÀnheten samlar ihop en stor summa till ett projekt. Kommunikationen i en crowdfundingkampanj verkar ha stor betydelse för hur vÀl ett projekt har lyckats och det gemensamma ifrÄn tidigare undersökningar Àr att ett projekt skall hÄlla hög kvalitet för att bli framgÄngsrikt. Glassprojekten som analyserats gav resultatet att antalet projektuppdateringar har ett direkt samband med resultatet. VideolÀngd korrelerar inte med resultatet och Àr inte ett mÄtt pÄ kampanjens kvalitet.

Syftet med studien Àr att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrÀttat heltÀckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsÀtt pÄ konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville ocksÄ försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvÀndiga förutsÀttningar som Àr förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frÄgan om det Àr möjligt eller önskvÀrt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsÀtt hos HR-chefer/strateger pÄ olika typer av arbetsplatser, sÄvÀl privata som offentliga.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

JÀmförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi..