Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Bakgrund: MÄnga politiskt styrda organisationer stÄr inför stora och avgörande förÀndringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsÀttningar för att genomföra strategiska förÀndringar Àn privata. Vad innebÀr den politiska kontextens sÀregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrÄn FUM undersöka hur strategiskt förÀndringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Metoder Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom systemutvecklingen. Det finns mÄnga olikametoder som kan anvÀndas, exempelvis vattenfallsmetoden som tillhör de traditionellametoderna, eller Scrum som tillhör de agila?lÀttrörliga? metoderna. Faktum Àr att agilametoder blivit mycket populÀra sedan derasuppkomst pÄ 90-­?talet.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

AbstractArtikeln Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den Àmnar undersöka deras erfarenheter, Äsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhÄlla deras syn pÄ arbetssÀttet. Samverkan som arbetssÀtt mÄste vara nÀrvarande i mÀnniskobehandlande organisationer för att sÀkerstÀlla klientens bÀsta samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvÀndigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie sÄg samverkan som nödvÀndig och de visar en positiv instÀllning till arbetssÀttet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de utformade teorierna om delaktighet appliceras pÄ ett fallföretag, för att granska hur dessa fungerar i praktiken. Hur utformade modeller och teorier gÀllande delaktighet konkret tillÀmpas i ett opererande företag pÄ den svenska marknaden var nÄgot vi ville undersöka. Det behandlas Àven i denna kandidatsuppsats om vikten av att skÀnka de anstÀllda möjligheten att delta, samt hur detta berör dessa. LikasÄ behandlas Àven möjligheten för den enskilde anstÀllde att pÄverka beslut som rör dennes omrÄde, allt med strÀvan efter optimal kvalitet..

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsÀtter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sÀgas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förstÄelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund Àr desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svÄrt för beslutsfattare i organisationer att fÄ en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gÀller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmÀnt mÀtinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Detta examensarbete Àr utfört vid Volvo Cars Torslanda i Göteborg. I Torslandafabriken produceras fyra olika bilmodeller, S80, V70, XC70 och XC90, vid ett och samma monteringsflöde. DÄ monteringsarbetet sker vid en driven line upplever de anstÀllda att produktionstakten Àr hög. Dessutom innebÀr de olika modellerna ett stort antal arbetsmoment. Problemet för Volvo Àr att nÄ uppsatta kvalitetsmÄl dÄ det höga arbetstempot och det stora antalet arbetsmoment begrÀnsar montörernas möjlighet till att snabbt komma upp i nödvÀndigt arbetstempo.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer som utsÀtts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehÄlla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie dÀr vi samlat in vÄr empiri genom semistrukturerade intervjuer. UpprÀttandet av en dialog Àr det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer Àr det svÄrt att upprÀtta en genomgÄende dialog pÄ alla nivÄer, och Àven om den i viss mÄn förekommer i den dagliga kommunikationen, sÄ uppstÄr svÄrigheter nÀr negativ publicitet ska kommuniceras pÄ ett internt plan. Trots att begrÀnsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, Àr det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det intrÀffade.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationer gör för att nyanstÀllda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprÀtthÄlls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr mÀnskligt handlande och tÀnkande ses som situerat i sociala kontexter. LÀrande betraktas utifrÄn detta perspektiv som en pÄgÄende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra mÀnniskor. Den empiriska datainsamlingen grundas pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av kodning och tematisering.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Dagens organisationer stÄr inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvÀrlden. De mÀnskliga resurserna Àr organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens pÄ rÀtt sÀtt behöver det skapas förutsÀttningar och tillfÀllen dÀr relationer kan uppstÄ. Detta Àr nÄgot som diskuteras i bÄde forskning och litteratur sÄ Àven hur organisationer ska vara uppbyggda för att frÀmja arbetet kring medarbetarna.Denna studie Àr ett bidrag att anvÀnda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lÀrande om varandra för att förstÀrka relationiken.Processmetoden som har anvÀnts för att skapa kollektivt lÀrande hos medarbetarna Àr Attraktivt arbete. Deltagarna har fÄtt utföra metoden och observationer har gjorts pÄ hur deltagarna har agerat under processen.Resultatet visar att för att Ästadkomma ett kollektivt lÀrande behöver deltagarna visa pÄ engagemang och viljan att lÀra sig om varandra.

Abstrakt Social Engineering Àr konsten att manipulera mÀnniskor, för att pÄ sÄ sÀtt vinna deras förtroende. Med hjÀlp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgÄ sÀkerhetssystem och fÄ tillgÄng till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer pÄ tre stora organisationer med bÄde IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt fÄ en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka ÄtgÀrder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som rÄder kring Social Engineering, men Àven farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel pÄ hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, sÄvÀl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt byggt pÄ grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. VÄrt teoretiska ramverk Àr byggt utifrÄn Carliles (2002) teorier om semantiska barriÀrer och pÄbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrÄn common meaning. SÄledes Àr vÄrt teoretiska ramverk lÀmpligt för att tolka hur barriÀrer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriÀrer kan överbryggas samt olika synsÀtt pÄ kunskapen som ett regelrÀtt mÄtt.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriÀrer för datatolkningen som mÄste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer gÄr mot kunskapskonsensus genom att utifrÄn datakÀllan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men Àven ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med mÄlet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..