Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

IT-investeringar har under senare Är blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det mÄnga olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom omrÄdet. Vad det gÀller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvÄrar möjligheten att genomföra en ekonomisk vÀrdering. Framförallt Àr det mycket svÄrt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att vÀrdera dessa dÄ mÄnga av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som mÄnga andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Företag i konsultbranschen arbetar med mÄnga olika kunder pÄ samma gÄng och man har kontakt med mycket olika mÀnniskor över tiden. Detta kan skapa problematik i kommunikationen vilket i sin tur i vÀrsta fall kan leda till otillrÀckliga resultat och icke nöjda kunder. En del av problemet ligger i beslutspunkter, alltsÄ dÄ man avgör hur man ska gÄ tillvÀga för ett specifikt uppdrag och vilka processer som ska ingÄ. HÀr finns kriterier att ta hÀnsyn till för att uppfylla kundens önskemÄl och Àven övertrÀffa dennes förvÀntningar.Kvalitets- och miljöledning har en huvudsaklig uppgift, nÀmligen att strukturera upp organisationer till att bli hanterbara. Det handlar till stora delar om att sÀkra processer och den kvalitet som framstÄr ur dessa.

Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Även frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Även i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r intresset för hur ledarskap pĂ„verkar individers möjlighet att trivas och förmĂ„gan att utvecklas pĂ„ arbetet. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att vĂ€xa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet Ă€r bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.

Vi har sett trender i samhÀllet som tyder pÄ att vÄr konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lÀgger mycket pengar pÄ varumÀrken. Vi tittar pÄ fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumÀrke och hur pris pÄverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frÄgan om varumÀrkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, fÄr ut ett mervÀrde i form av en högre upplevd kvalitet just pÄ grund utav ett högt produktpris. Vi frÄgar oss samtidigt om varumÀrkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmÀnhet dÄ de betalar mer Àn bara för varans fysiska egenskaper.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvÄrd idag. Dessa reformer bygger pÄ idéer hÀmtade frÄn New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnÄtt legitimitet inom sjukvÄrden. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn att detta styrningssÀtt har en rad konsekvenser pÄ lÀkarprofessionen.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta pÄ Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. SÀrskild fokus ligger pÄ hur skolorna hanterar eventuella önskemÄl om deltagande frÄn frÀmlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer pÄ skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begrÀnsa tilltrÀdet till att endast gÀlla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att pÄ olika sÀtt delta pÄ skolorna och i skolornas undervisning.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

För varje Är som gÄr anvÀnder vi oss mer och mer av elektroniska kommunikationsmetoder sÄsom email och chatt. PÄ senare Är har forskning visat att det finns problem förknippade med bland annat email inom organisationer som leder till stress och minskad produktivitet pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker hur dessa problem skulle kunna minskas med kommunikationspolicys och designstöd för dessa. Studien fann att dessa problem existerar inom 4 organisationer som intervjuades och dessvÀrre att kommunikationspolicys inte Àr nÄgot utbrett som finns för att tackla problemen. Efter att ha undersökt vilka saker som skulle kunna ingÄ i en kommunikationspolicy togs designförslag fram för att minska nÄgra av dessa problem och leda till en mindre stressad anvÀndarupplevelse.

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger pÄ kvalitén, som Àr en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. FrÄgan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters Àr organisationer som Àr specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara pÄ frÄgor eller bidra med övrig information och hjÀlp som konsumenten Àr i behov av.Teorier som ligger till grund för vÄr uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen stÄr idag och utifrÄn det identifierat vÄrt valda forskningsomrÄde, dÀr vi Àmnar besvara frÄgan gÀllande vilka olika kvalitetskrav som kunden stÀller och hur dessa sÀkerstÀlls hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill sÀga leverantören av tjÀnsten.

Uppsatsen undersöker faktorer som pÄverkar kreativitet i konstnÀrliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som Àr förÀnderliga över tid, medan strukturfaktorer Àr stabila över tid. Syftet med uppsatsen Àr bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnÀrliga organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn en Grounded Theory-metod och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Bakgrund och problem: Organisationer har sedan lÄng tid tillbaka varit föremÄl för granskning och mÀtning och en mÀngd metoder har tagits fram för att försöka mÀta pÄ alla möjliga vis. MÀtning Àr till för att effektivisera och förbÀttra verksamheten men ocksÄ för att skapa förtroende bland externa intressenter. Det finns dock eventuella oönskade effekter som kan uppkomma vid för stort fokus pÄ mÀtning och övervakning. Detta kan exempelvis vara att anstÀllda kÀnner sig styrda och begrÀnsade samt kÀnner oro inför individuella och kollektiva prestationsmÀtningar och till följd av detta presterar sÀmre. Att genomföra mÀtningar Àr i mÄnga fall tidskrÀvande och kan ta mycket tid frÄn kÀrnverksamheten.