Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Sedan outsourcing blev vanligare på den svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp. Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen.Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen.

AbstractThis bachelor?s thesis at the Department of Production Engineering at the Royal Institute of Technology in Stockholm deals with the subject of automated metrology. The degree of automation of tasks within production has been a growing trend but the measurement of quality has not followed the same trend. The main thesis follows:What incentives are there to automate the measurement of quality in production?What factors are crucial and why are not all metrology automated?The thesis comes along with a number of sub-queries and delimitations.The working method includes both theoretical and empirical studies.

Vår uppgift är att undersöka om vi kan förbättra utsignalens kvalité från ett digitalt TV-kort genom att översampla A/D-omvandlare. Vi kommer att programmera vår kod i en FPGA och i den finns enbart 3 stycken multiplikatorer lediga. Utgången från vårt filter ska ha samma frekvens som innan översamplingen, vi kommer därför att bygga ett FIR-filter som decimerar signalen. Vi valde detta filter för att kunna utnyttja symmetri och minimera antalet multiplikatorer. Vi använde ett filter med ordningen 44 vilket ger 45 koefficienter.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Inledning: Från och med 1950-talet har Sveriges gastronomiska utveckling genomgått en omvälvande utveckling och en matkultur som fått en högre internationell klass har skapats. ?Fine dining? är ett begrepp som används flitigt i beskrivningar av restaurangers utbud och har en internationell klang. Vilken definition det har i Sverige är oklart.Syfte: Syftet är att tydliggöra begreppet ?fine dining? och ta reda på vad som krävs för en restaurang att tillhöra ?fine dining?- kategorin.Metod och material: För att få en tyngd i undersökningen valdes en triangulering att göras för att undersöka begreppet ?fine dining? från olika håll.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen.

Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.

Begreppet stress skapades för att beskriva hur människan svarade på påfrestningar. Stress upplevs av de flesta som en negativ känsla. Människans stressregleringssystem är anpassat för kamp eller flykt och fungerar bra vid kortvariga situationer men är mindre adekvat för längre påslag. Långvarig stress kan ge upphov till flera olika hälsoproblem och blir vanligare i samhället. Fysioterapeuter kan använda sig av olika behandlingsmetoder riktade mot de stressrelaterade symptomen som uppstår till följd av stress.

De senaste årens långa och kalla vintrar har lett till ett ökat antal halkolyckor. Genom att undersöka halkolyckors utsträckning samt halkskydd som fanns tillgängliga konstaterades det att ett behov av nya halkskydd fanns. Enkäter för att ge svar på användning av halkskydd togs fram och svar från personer i åldrarna 20-65 visade att man överlag inte använde halkskydd. I stor utsträckning berodde det på halkskyddens dåliga kvalité och den negativa stämpeln som fanns på dem . Textila material undersöktes för att finna lämpliga egenskaper.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området.Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning.

Upphandling av skötselentreprenader är idag vanligt förekommande i parkförvaltningar, bostadsföretag och blir vanligare inom kyrkogårdsförvaltningar. Som beställare har man oftast satt upp ett mål för skötseln. För att beställaren ska få det förväntade resultatet är det viktigt att formulera upphandlingen på rätt sätt ? att göra handlingarna tydliga och relevanta. Svårigheten ligger i hur man som beställare ska formulera sina mål så att man vet vad man får och att resultatet blir som man hade tänkt sig. Syftet med mitt arbete har varit att jämföra tre genomförda upphandlingar för att se hur kvalitén har beskrivits och följts upp. Vid en jämförelse har jag inte kunnat se några uppenbara skillnader i kvalitén beroende på om man använder AF-AMA eller AFF, det är därför upp till det enskilda fallet att bedöma vilket man ska använda. För att beskriva skötselinsatserna används kombinerade funktions- och arbetsbeskrivningar eller frekvensbeskrivning med några få detaljbeskrivningar. När det gäller uppföljningen av arbetet utför beställaren kontroll genom stickprov. Det finns inga klara direktiv i handlingarna för hur och vad man mäter vid stickprovskontrollerna.