Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förändrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, från det första mästerskapet i Rom 1960 till det senaste mästerskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehållsanalys såväl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien är att undersöka omfånget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förändrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den Kvalitativa delstudien är att undersöka hur språket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förändrats över tid. Den Kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.

Syftet med den Kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra Kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den Kvalitativa innehållsanalysen av de Kvalitativa studierna.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är Kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens Kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört Kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört Kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa Kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är Kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som Kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes Kvalitativa observationer och Kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer.

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra Kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den Kvalitativa innehållsanalysen av de Kvalitativa studierna.

I mars 2012 tog SVT 1 bort sin bildpresentatör och ersatte den med en speakerröst och grafiska sekvenser i programskarvarna. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilken betydelse programpresentationerna inom de här två formaten har för publiken.För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes två gestaltningar som var grunden för den kvantitativa undersökning som arbetet bottnade i. Den kompletterades med Kvalitativa intervjuer för att få en så tydlig bild av varför respondenterna svarat som de gjort i detta aktuella ämne.Resultatet visade att publiken till en början tyckte bäst om att få informationen av en Hallåa, men efter de Kvalitativa intervjuerna visade det sig att det första svaret berodde på gammal vana och att de nu tyckte bättre om det nya formatet då de efterfrågar snabbare TV. Resultatet visade också att innehållet mellan program är mycket identitetsskapande för tv-kanaler..

Vi anser att det ofta finns ett stort utbud av de vanliga, stora konfektionskedjorna i medelstora städer, och anser att det vore intressant att undersöka hur en annorlunda butik positionerar sig på marknaden i jämförelse med andra butiker. Efter diskussion kring bakgrunden till vår undersökning kom vi fram till att syftet med arbetet är att ge svar på vår problemformulering som lyder som följer:Kan resultat från Kvalitativa studier av konsumenters upplevelse av butikers konkurrensmedelsmix illustreras i positioneringsdiagram? Vi har valt att arbeta utifrån den Kvalitativa metoden och genom fokusgrupper och ett profildiagram presentera den gjorda undersökningen. Den Kvalitativa metoden används då undersökaren vill åstadkomma en djupare förståelse för fenomenet som studeras. Den teori som vi utgått ifrån visar på att positionering är en viktig aspekt att ta hänsyn till för företag.

Fo?r att lyckas med IT projekt a?r det av stor vikt att kommunikationen inom den multidisciplina?ra projektgruppen a?r va?l fungerande. Inte bara fo?r att man ska kunna beha?lla en gemensam ma?lbild inom gruppen, utan a?ven fo?r att man ska fo?rsta? de olika disciplinernas problem och arbetsmetoder. Den ha?r rapporten behandlar tva? olika aspekter kring anva?ndningen av videomaterial fra?n Kvalitativa anva?ndarcentrerade anva?ndbarhetsmetoder som ett kommunikationsverktyg inom en projektgrupp. En av aspekterna a?r hur videomaterialet kan anva?ndas fo?r att fo?rmedla det anva?ndarcentrerade designkonceptet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom Kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94..

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av Kvalitativa intervjuer. De Kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio.