The aim for this study was to investigate, analyze and compare the way Sweden's main five news outlets portray and frame Swedish supporter culture surrounding football. In order to do so we formulated four research questions, all with the purpose to operationalize both the questions and the theories into data and results. The questions reads as follows: 1. What are the dominant portrayals in Swedish news outlets presentation of supporter culture? 2.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och Àmnet idrott och hÀlsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. FortsÀttningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrÄn tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att anvÀndas. Denna motivationsteori brukar Àven kallas för den förvÀrvade behovsteorin.

Denna kvalitativa studie handlar om Àmnet höglÀsning och hur höglÀsning kan stimulera barn i olika Äldrar. Studien belyser bÄde förskolans och skolans sÀtt att arbeta kring Àmnet. Finns likheter och skillnader med hur man arbetar med höglÀsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och pÄ vilket sÀtt barnen stimuleras av höglÀsning. Metoden jag anvÀnt mig av har varit kvalitativa intervjuer, dÀr sammanlagt fem informanter som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor och tvÄ olika skolor har belyst och berÀttat om hur och varför de arbetar med Àmnet och vad de anser varit relevant att ta upp.

Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförÀndringar. EgenvÄrd Àr betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkat patienters förmÄga att utföra egenvÄrd vid diabetes typ 2.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett kroniskt smÀrttillstÄnd som inte uppvisar nÄgra kliniska markörer, vilket gör det svÄrt i mötet med sjukvÄrden och leder ofta till misstroddhet. Syndromet Àr förknippat med psykiska och fysiska besvÀr i form av extrem trötthet, smÀrta och stora begrÀnsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos mÀn och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda pÄ mÀn och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, anvÀndes för sökandet av artiklar.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med vÄr studie Àr att genom kvalitativa intervjuer söka förstÄelse för hur elever i en högstadieklass pÄ en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi anvÀnder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet pÄverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har anvÀnt oss av Àr intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har anvÀnt oss av denna metod Àr för att söka förstÄelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar Àr att identitetsskapande hos eleverna pÄverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns skillnader i hur man upplever arbetsplatsen beroende pÄ om man Àr svensk och arbetar i Danmark eller om man Àr dansk och arbetar i Sverige. Deltagarna var pendlare, slumpvis utplockade pÄ fÀrjorna mellan Helsingborg och Helsingör.Metoderna vi har anvÀnt oss av Àr det statistiska programmet SPSS, K-Independent Samples samt den kvalitativa metoden MCA (Meaning Constitution Analysis). Antalet undersökningsdeltagare var 36 varav 31 var svenskar och 5 var danskar. Av de 36 undersökningsdeltagarna var 8 personer analyserades i MCA medens alla undersökningsdeltagare blev analyserade i K-independent Samples. En enkÀt med 12 olika pÄstÄende och en öppen frÄga delades ut.Resultaten visade ingen signifikans i den statistiska metoden, men den kvalitativa metoden visar att dÀr finns en skillnad.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

VÄr uppsats bygger pÄ en jÀmförelsestudie mellan tvÄ fokusgrupper av socialsekreterare, som handlÀgger lÄngtidsÀrenden inom ekonomiskt bistÄnd, för att fÄ en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte Àr att belysa socialsekreterarnas arbetssÀtt vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för lÄngtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst pÄverkan pÄ deras arbete, samt vilka förÀndringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nÄ syftet har vi formulerat tre frÄgestÀllningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssÀttet för handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för klienter som Àr lÄngtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst pÄverkan pÄ deras arbete? 3) Vilka förÀndringar behöver Ästadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgÄr frÄn fem teman: arbetssÀtt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssÀttet.

Arbetet handlar om fysioterapi och alternativa behandlingsmetoder (KAM) pÄ hÀst, och vad hÀstÀgarna tycker om dessa metoder. Olika vanliga behandlingsformer har beskrivits och hÀstÀgares Äsikter kring dessa har kartlagts i kvalitativa intervjuer och en enkÀtundersökning..

Detta Àr en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers lÀs- och skrivinlÀrning.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur lÀr sig döva barn att lÀsa och skriva? & Hur gÄr man som pedagog till vÀga för att undervisa döva barn i lÀs- och skrivinlÀrning?Studiens litteraturgenomgÄng tar upp definitioner, döva och teckensprÄkets historia samt lÀroplanernas och kursplanernas mÄl för de döva eleverna. I detta avsnitt finns ocksÄ en genomgÄng av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lÀr sig lÀsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berÀttar informanterna om hur de upplever att de lÀr sina döva elever att lÀsa och pÄ sÄ vis fÄr studien sitt pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva gÄr till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom omrÄdet. Det finns ingen utarbetad metod för lÀs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna fÄr lÀra sig lÀsa med hjÀlp av ordbilder. Svenska Àr som betydelselösa krumelurer för eleverna.