Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (?=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (?=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper.

I samband med organisationsförändringar är det idag vanligt att organisationer använder sig av förändringsagenter. En förändringsagent är den som verkställer en strategisk förändring i en organisation vilken till exempel kan beröra organisationens struktur, teknologi, fysiska arbetsmiljö eller människor. Vilka egenskaper krävs då generellt av en förändringsagent för att denne skall lyckas med sitt arbete, och framförallt, vilka egenskaper värderas högst av de anställda som involverats i ett förändringsarbete med en förändringsagent? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad anställda, som varit involverade i ett förändringsarbete med en förändringsagent, anser vara de viktigaste egenskaperna hos denne samt att belysa vikten av förändringsagenters olika egenskaper. Genom att utföra en studie (i form av en enkätundersökning), där 19 anställda deltog med erfarenheter av förändringsagenter i samband med någon organisationsförändring, fann jag vilka egenskaper som just i denna studie ansågs vara viktigast hos en förändringsagent.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper än oattraktiva personer.

Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier på vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. Utgångspunkten i denna uppsats är att redovisningen är ett språk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnå en rättvisande bild av ett företags ställning och resultat krävs att informationen uppfyller ett antal Kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper är relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Vid projekt som sträcker sig över flera redovisningsperioder, så kallade pågående arbeten, uppkommer ett värderingsproblem då realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen.

Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att värdera nyttor som uppstår med användarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovärderingsmodell, som kan användas vid värdering av system som utvecklats med användarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lättolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förändring och nytta, hantera både kvalitativa och kvantitativa nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock främst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden på ovanstående egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan därför rekommenderas vid nyttovärdering av användarcentrerad utveckling.

Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.

Uppsatsen behandlar livsmedelsförpackningens påverkan på konsumenten vid köp av livsmedel samt konsumentens syn på förpackningens egenskaper med utgångspunkt i allmänna teorier rörande förpackningar, innovationer och konsumentbeteende..

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

Det finns inte många kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat är tänkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktär för ett sf?spel. Utifrån en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkät tillställdes kvinnliga och manliga journalister. I enkäten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkäten.

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

studier visar en låg produktivitet jämfört med andra branscher men också komplexiteten av produktivitetsmätningar. Syftet med rapporten är att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som påverkar förmågan att få ut produktiviteten på en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes på fyra av Peabs projekt och frågeställningen besvarades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspåverkande faktorer såsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jämförelse används en incitamentkvot som ställs i relation till enkätundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmågor, arbetssätt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet på arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssätt som tenderar i att ge en hög produktivitet..