Årsredovisningen Ă€r företagets mest vĂ€lrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvĂ€rlden och anvĂ€nds dĂ€rför nĂ€r externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. DĂ€rför Ă€r det viktigt att redovisningen Ă€r noggrant sammanstĂ€lld och ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt av företagets stĂ€llning. För att intressenterna ska kunna lita pĂ„ att Ă„rsredovisningen Ă€r korrekt utförd mĂ„ste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill sĂ€ga en revisor, innan den godkĂ€nns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en Ă„rsredovisning dĂ€rför mĂ„ste delar vĂ€ljas ut. Granskningen skall grunda sig pĂ„ de delar i Ă„rsredovisningen dĂ€r risken för vĂ€sentliga fel Ă€r störst, vilket bidrar till att revisorn mĂ„ste göra en vĂ€sentlighetsbedömning.

Det finns inte mÄnga kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat Àr tÀnkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktÀr för ett sf?spel. UtifrÄn en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.

Revisorn Àr den oberoende part som ska granska, kvalitetssÀkra och ge social och affÀrsmÀssig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas rÀkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrÄgasatt huruvida de utför sina Ätaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrÄgar olika typer av information har de sÄledes Àven skilda förvÀntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förvÀntningar leder till att sÄ kallade förvÀntningsgap uppstÄr. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlÀgga tidigare ÄtgÀrder för kunna minska förvÀntningsgapet.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkÀt tillstÀlldes kvinnliga och manliga journalister. I enkÀten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkÀten.

SmÄföretag Àr viktiga för Sveriges ekonomi dÄ de svarar för sÄ mycket som 99 procent av det totala antalet företag och 41 procent av arbetskraften inom den privata sektorn. Det kan dock vara svÄrt för smÄföretag att uppnÄ tillvÀxt och dÀrmed öka sina finansiella prestationer eftersom de konkurrerar med stora företag som har större marknadsandelar. För att underlÀtta tillvÀxt vÀljer mÄnga smÄföretag att samverka via företagsnÀtverk för att pÄ sÄ vis dela resurser mellan sig och dÀrmed minska kostnaderna och öka riskspridningen. FöretagsnÀtverk kan Àven bidra med möjligheten att komma Ät specialkompetens som kan vara nödvÀndig för att göra dem unika och dÀrigenom öka marknadsandelarna och följaktligen de finansiella prestationerna. Men företagsnÀtverk behöver inte alltid betyda framgÄng för smÄföretagen, det kan ocksÄ vara kostsamt för ett litet företag att engagera sig i ett samarbete i form av kontroll- och samarbetskostnader.

Bakgrund: I palliativ vÄrd var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid bÄde vÀrdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sÀtt att bemöta patienten inte alltid stÀmmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bÀr ansvaret för att vÄrdrelationen ska bli sÄ bra som möjligt och dÀrför mÄste kÀnnedomen om patientens behov och önskemÄl finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som vÀrdesattes i den vÄrdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar har utförts med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys.

Introduktion: Årsredovisning Ă€r idag ett viktigt kommunikationsmedel företag har för att förmedla sin finansiella stĂ€llning till dess intressenter, och ses Ă€ven som den rapportering som kan befĂ€sta och stĂ€rka kĂ€nslan av förtroende bland alla berörda parter. HĂ€r spelar Ă€ven finansanalytiker en viktig roll pĂ„ den finansiella marknaden dĂ„ deras funktion allt mer bestĂ„r av att fungera som mellanhand mellan bolaget och investerare.Problemformulering: Hur anvĂ€nder finansanalytiker finansiella noter som berör nedskrivning goodwill, pensioner och rörelseförvĂ€rv, vilka problem finner de, samt vad efterfrĂ„gas för att förbĂ€ttra noterna?Syfte: Syftet med studien Ă€r att identifiera hur finansanalytiker anvĂ€nder sig av finansiella noter presenterade i Ă„rsredovisningen avseende nedskrivning av goodwill, pensioner samt rörelseförvĂ€rv. Studien syftar Ă€ven till att identifiera problemen analytikerna finner i sitt arbete samt hur dessa omrĂ„den kan redovisas pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Studien har utformats utifrĂ„n fyra intervjuer med finansanalytiker verksamma pĂ„ den svenska aktiemarknaden. Intervjuerna har genomförts via telefon och sedan transkriberats för att kunna uppfylla studiens syfte.

Bakgrund och problem: En Ärsredovisning ska ge intressenterna en rÀttvisande bild av bolagetsfinansiella stÀllning. Rapporternas utformning varierar bÄde över tid och mellan bolag vilketförsvÄrar för intressenter att ta till sig och jÀmföra relevant information. Vidare Àr det ett problematt bolagen i hög grad kan styra utformningen av de utgivna rapporterna.Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och undersöka likheter och skillnader i ett noterat ochett onoterat fastighetsbolags Ärsredovisning samt hur utvecklingen har sett ut för dessa företagunder en tioÄrsperiod.AvgrÀnsningar: I uppsatsen studeras enbart empiriskt material som gÄr att finna i AranÀs ochWallenstams koncernernredovisningar inom undersökningsperioden Är 2003-2012.Metod: Uppsatsen har en beskrivande karaktÀr dÀr avsikten Àr att Äterge en bild av företagenskommunikation genom Ärsredovisningarna det senaste decennietResultat och slutsatser: Slutsatserna visar pÄ att de tvÄ studerade bolagens rapporter skiljer sigÄt pÄ flertalet omrÄden. En förklaring till de stora variationerna Àr funnits i att ett undersökt bolagÀr noterat och ett Àr onoterat samt företagens olika affÀrsstrategier. AranÀs vÀljer att riktarapporterna till hyresgÀsterna medan Wallenstam har ett tydligare fokus pÄ att utformarapporterna som analysunderlag.

studier visar en lÄg produktivitet jÀmfört med andra branscher men ocksÄ komplexiteten av produktivitetsmÀtningar. Syftet med rapporten Àr att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som pÄverkar förmÄgan att fÄ ut produktiviteten pÄ en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes pÄ fyra av Peabs projekt och frÄgestÀllningen besvarades med hjÀlp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkÀtundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspÄverkande faktorer sÄsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jÀmförelse anvÀnds en incitamentkvot som stÀlls i relation till enkÀtundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmÄgor, arbetssÀtt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet pÄ arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssÀtt som tenderar i att ge en hög produktivitet..

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jÀmföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berÀttelser jÀmförde jag sedan med senaste Ärets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejÀmföra pÄ olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnÀmnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionÀra egenskaper.

Syftet Àr att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebÀr, dels hur anvÀndbar den information som redovisningen ger Àr för anvÀndarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemÀssiga underskottsavdrag Àr att betrakta som en tillgÄng i balansrÀkningen. VÄr studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens anvÀndbarhet, vilket till stor del beror pÄ de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. MÄnga av de studerade företagen avviker frÄn RR 9 frÀmst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen krÀver. Vidare anser vi att det vÀrde som de uppskjutna skattefordringarna hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag tas upp till i balansrÀkningen inte bör begrÀnsas av en i rekommendationen bestÀmd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bÀttre redovisning.

En mÀngd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nÄ chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. MÄnga studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstÀmmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jÀmföra hur mÀn och kvinnor inom tvÄ könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpÄ social identitetsteori. Resultatet visade att bÀgge yrkesgrupper förknippade framgÄngsrikt ledarskap med bÄde kvinnliga och manliga egenskaper.

Webbaserade tillÀmpningar och kopplingar mot olika programsystem har blivit allt vanligare i och med det sÄ kallade IT-samhÀllets utbredning. Tidigare har de flesta webbsidor varit statiska sidor dÀr information ej kunnat pÄverkas av anvÀndaren. Numera bygger webbtjÀnster allt mer pÄ dynamiska lösningar dÀr information genereras ur en databas vid det ögonblick den efterfrÄgas. Detta examensarbete har bestÄtt i att hÀmta information frÄn ett ekonomi/tidrapporteringssystem och dynamiskt skapa rapporter av denna information i ett webbaserat grÀnssnitt. Ett antal rapporter har fördefinierats och anvÀndaren kan styra vissa urvalsparametrar för att hÀmta informationen.

Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en jÀmförelse mellan Sensu och op5 Monitor, vilka Àr verktyg som anvÀnds för att övervaka enheter i nÀtverk, sÄ kallade network monitoring systems. Arbetet har utförts för att utbudet av nÀtverksövervakningsverktyg stÀndigt vÀxer och det ansÄgs vÀrdefullt att jÀmföra en ny aktör med ett Àldre verktyg som Àr byggd pÄ ett annat tankesÀtt. Det som ansÄgs intressant att testa var hur dessa verktyg hanterade de rapporter som skapades och samlades in, om det slutgiltiga resultatet frÄn detta skulle skilja sig Ät eller inte. För att testa detta sattes en virtuell testmiljö upp, dÀr Sensu och op5 Monitor rullade parallellt med varandra och övervakade samma system och anvÀnde sig utav samma plugin för övervakningen. Experimenten utfördes pÄ tvÄ stycken tjÀnster, BIND9 samt Apache2, i och med att de tvÄ pluginen som anvÀndes var uppbyggda pÄ olika sÀtt konstruerades Àven olika experiment.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.