Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsrÀntan för bestÀmmande av pensionsskulden bestÀmmas utifrÄn rÀntan pÄ företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska rÀntan pÄ statsobligationer anvÀndas. Efter finanskrisen Är 2008 ökade rÀntespreaden mellan dessa tvÄ rÀntor och det uppstod ett problem för lÀnder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, dÀribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsrÀntenivÄ har pÄverkats av finanskrisen Är 2008. Samt vad detta har för konsekvenser pÄ boalgens finansiella rapporter och dess annvÀndare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmÄtt för att mÀta hur diskonteringsrÀntan förhÄller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmÄnsbestÀmda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen bestÄr av en genomgÄng av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin bestÄr av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsrÀnta hos svenska börsbolag med förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte lÀngre har en diskonteringsrÀnta i nivÄ med statsobligationsrÀntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhÄllit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid berÀkning av sina pensionsskulder samt hur detta har pÄverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: UtifrÄn funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en lÄg soliditet valt en högre diskonteringsrÀnta.

PÄ senare Är har företag efterfrÄgat ett styrsystem som inte bara mÀter de finansiella mÄlen utan ocksÄ mÀter de icke finansiella mÄlen. Kaplan och Norton tog dÀrför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen bestÄr av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare Àr överens om att det Àr viktigt att mÀta och utvÀrdera prestationer för att fÄ styreffekt och det som inte mÀts gÄr heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förstÄelsen för hur mÀtningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag gÄr till vÀga.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebÀr att managers uppmanas att inte enbart ta hÀnsyn till finansiella mÄtt utan bör anvÀnda sig av bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt för att kunna styra företag. Det hÀr konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebÀr att den information som ligger till grund för de rapporter som bestÄr av finansiella och icke-finansiella mÄtt hÀmtas frÄn en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det Àr att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers dÀrmed har möjlighet att fÄ tillgÄng till en gemensam version av verkligheten, det vill sÀga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som Àr strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgÄng till den information som beslutsunderlagen baseras pÄ i rÀtt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras pÄ mÄste bestÄ av en tillfredstÀllande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

Inledning: Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, det ekonomiska tillstÄndet skiftar frÄn land till land och nÀr en stor finansiell kris bryter ut sÄ drabbas de flesta lÀnderna. Företag möter varje dag utmaningar, det Àr dock under en finansiell kris som dessa utmaningar Àr som svÄrast. Det gÀller i dessa situationer att företagen sÀtter upp verklighetsbaserade mÄl, som under de förutsÀttningar som rÄder gÄr att uppnÄ. Samtidigt ska företagen balansera sina mÄl gÀllande lönsamhet och tillvÀxt sÄ att bÄde ledning och aktieÀgarna blir nöjda och fÄr det som de efterfrÄgar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företagen uppnÄr en balanserad mÄllinje med hjÀlp av nyckeltalen för tillvÀxt och lönsamhet.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Finanskrisen 2008 har för mÄnga privatpersoner och företag kommit som en överraskning och dÄ kan man stÀlla sig frÄgan om bankernas upplysningar om kreditexponering och kreditrisker har framkommit. IASB har agerat för att förbÀttra IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, och de har föreslagit ökade upplysningskrav för denna. Under normala omstÀndigheter skulle IASB ha utgett förÀndringarna efter en tid av allmÀn överlÀggning. Men pÄ grund av finanskrisen blev denna process pÄskyndad. IFRS 7 skall tillÀmpas av företag frÄn och med den 1 januari 2007.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.

NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i smÄ onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas Àr frÀmst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har anvÀnts i uppsatsen dÀr sex hypoteser bildats utifrÄn de teoretiska ansatserna. Uppsatsen Àr av positivistisk karaktÀr och har en deduktiv ansats.Analysen baseras pÄ bÄde enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som berÀknades frÄn material som hÀmtats i Ärsredovisningar frÄn de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram frÄn en lista över smÄ företag som ej Àr registrerade pÄ nÄgon börslista.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna LÀrosÀte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgÄng till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sÀllan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som Àr det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

NÀr IFRS 2 infördes i Sverige Är 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade pÄ NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersÀttning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillÀmpar aktierelaterad ersÀttning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar pÄ resultat som bÄde styrker och avfÀrdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning pÄ företagen noterade pÄ Large Cap-listan pÄ NASDAQ OMX Stockholm. MÀtperioden strÀcker sig frÄn 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillÀmpar aktierelaterad ersÀttning, trots det obligatoriska kravet pÄ kostnadsföring.

Segmentrapportering Àr ett Àmne som diskuterats alltmer de senaste Ären och analytiker stÀller allt högre krav pÄ att fÄ mer detaljerade upplysningar om företags segment. Detta har slagit igenom Àven hos IASB som nyligen utfÀrdade IFRS 8, en standard om segmentrapportering som kommer att trÀda i kraft den 1 januari 2009. Standarden innebÀr bland annat att företag ska redovisa samma information om sina segment externt som ledningen anvÀnder sig av internt för att fatta beslut. Dessa krav om mer detaljerad information har vÀckt en debatt angÄende de konkurrensnackdelar som det kan innebÀra för företag. Andra intressenter Àn just analytikerna har ocksÄ tillgÄng till företagets finansiella rapporter, vilket innebÀr att exempelvis konkurrenter, kunder och leverantörer kan utnyttja denna information för att tillgodogöra sig fördelar pÄ det upplysande företagets bekostnad.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Aktiemarknadsbolag har en lÄngtgÄende skyldighet att offentliggöra kurspÄverkande information om bolaget till allmÀnheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte ovÀsentlig kurspÄverkan utges. LikvÀl riskerar aktieÀgare att lida ren förmögenhetsskada nÀr företrÀdare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nÀmnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella stÀllningen i bolaget. Aktiekursen kommer dÄ inte att spegla det korrekta vÀrdet pÄ aktierna.

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..