Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, Àr ett steg mot en internationell harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En av de nya standarder som ingÄr i IFRS Àr IFRS 3 RörelseförvÀrv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvÀrv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvÄrigheter.

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.Metod: Vi har i denna jÀmförande studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design dÀr vi med hjÀlp av sekundÀrdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femÄrsperiod.Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att berÀkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvÀrde pÄ de utvalda nyckeltalen och sedan jÀmfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har Àven anvÀnts för att se om det fanns nÄgon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. VÄr slutsats var att det inte fanns nÄgon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bÀttre sammantaget..

Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehÄll, tar Försvarsmaktens verksamhet frÄn och mednu en tydligare utgÄngspunkt i militÀrvetenskapen. Doktrinens innehÄll bygger pÄ teorier ommedel och metoder för krigföring frÄn krigsvetare (militÀrteorier) som strÀcker sig kontextuelltöver en tidsmÀssigt lÄng period. JÀmförelsen har studerat hur doktrinen pÄ motsvarande sÀtt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen pÄ den militÀra chefens egenskaper och karaktÀr hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto pÄverkat doktrinens innehÄll avseende medel och metoder för krigföring.JÀmförelsen visar att inbÀddat bakom de förmÄgor om egenskaper och karaktÀr hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spÄrbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktÀr hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jÀmförelsens resultat uppstÄr skillnader. NÀrverklighet avseende utbildning, övning och trÀning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehÄll, och genomlyses av krigsvetares och militÀra tÀnkares syn om egenskaper och karaktÀr,dÄ uppstÄr skillnader..

Bakgrund: Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr det ytterst viktigt att företag utvecklas och vÀxer för att ersÀtta företag och branscher som gÄr tillbaka eller försvinner. NÀr det gÀller tillvÀxt hos företag har beroendet av tillgÄng till kapital och nödvÀndiga resurser lyfts fram under lÄng tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgÄng till banklÄn upplevs som ett relativt litet hinder för tillvÀxt. Finansiell bootstrapping anvÀnds för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att sÀkerstÀlla tillgÄngen till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva i vilken utstrÀckning svenska smÄföretag registrerade 2009 anvÀnder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingÄr följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som anvÀnds och redovisa skillnader i anvÀndningsfrekvens.

Bakgrund och problem IAS 39 har varit en av de mest uppmÀrksammade standarderna och en anledning till detta Àr dess komplexitet. ErsÀttningen av IAS 39 har pÄbörjats och skall publiceras i tre faser under 2009 och 2010. Om standarden antas av EU skall alla börsnoterade företag inom EU tillÀmpa den nya standarden som benÀmns IFRS 9 senast 2013.Syfte Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera komplexiteten i IAS 39 samt uppfattningen om IFRS 9 ? Klassificering och vÀrdering ur ett företagsperspektiv. Vidare vill vi undersöka om IFRS innebÀr en förenkling för företag pÄ förstÄelsenivÄ.AvgrÀnsningar Fokus ligger pÄ tre börsnoterade svenska företag som innehar finansiella instrument och tre redovisningsspecialister frÄn ledande revisionsbyrÄer i Sverige.

Examensarbetet studerar möjligheterna att anvÀnda en statisk cross hedge för att prissÀkra etanol. Situationen som analyseras Àr hÀmtad frÄn LantmÀnnen Agroetanol. Agroetanol Àr Sveriges största producent av etanol och driver den första anlÀggning i Sverige dÀr vete omvandlas till etanol. AnlÀggningen Àr Sveriges största och byggs för nÀrvarande ut sÄ att kapaciteten kommer under Är 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset pÄ spannmÄl har stigit dramatiskt under Är 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit nÄgot.

Efter att ha tagit del av kommittébetÀnkandet Skriftlig bekrÀftelse av vissa telefonavtal1 som utreder huruvida skriftlig accept bör krÀvas nÀr avtal sluts över telefon avseende bland annat premiepensioner, har vi kunnat konstatera att det kan finnas ett behov av stÀrkt reglering av avtalsingÄende över telefon Àven vid försÀljning av andra finansiella tjÀnster. Med finansiella tjÀnster avses banktjÀnster, tjÀnster som avser krediter, försÀkringar, aktieförsÀljning samt privata och individuella pensioner.Vid försÀljning över telefon, nÀr nÀringsidkare kontaktar en konsument, Àr konsumenten i en underordnad position i förhÄllande till nÀringsidkaren. Anledningen till detta Àr att samtalet sker pÄ nÀringsidkarens initiativ och att konsumenten saknar kunskap om de ofta komplexa finansiella tjÀnsterna samt de avtalsrÀttsliga mekanismerna. Detta medför att konsumenten inte med sÀkerhet vet om ett avtal faktiskt ingÄtts eller vad avtalet fÄr för konsekvenser för denne. Det förekommer dessutom att försÀljning sker med aggressiva metoder och att nÀringsidkare riktar in sig pÄ sÀrskilda mÄlgrupper med bristande kunskap avseende tjÀnsterna.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

Introduktion: Hyponatremi kan orsakas av mÄnga lÀkemedel, exempelvis diuretika, antidepressiva och antiepileptika. Riskerna med hyponatremi Àr mÄnga och det Àr önskvÀrt att finna sÀtt att förebygga denna biverkan, t.ex. genom regelbundna kontroller av natriumvÀrdet. Vissa patientgrupper Àr extra kÀnsliga för att utveckla hyponatremi och den hÀr studien syftar till att urskilja mönster och gemensamma nÀmnare kring vilka patienter och lÀkemedel som finns representerade i rapporter om hyponatremi som biverkning. Metod: Studien gjordes genom sökning efter hyponatremi i databasen SWEDIS som innehÄller spontana biverkningsrapporter frÄn sjukvÄrden.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lÀmnasom finansiella risker och dÀr IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag Àr i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Bakgrund och problem: IntÀkter Àr en viktig post i den finansiella rapporteringen för anvÀndares beslutsfattande. Dock omgÀrdas intÀktsredovisningen av flera svÄrigheter gÀllande bedömningar av nÀr och till vilket belopp intÀkter ska redovisas. Detta Àr speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket Àr vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intÀktsredovisning ute pÄ remiss och IASB:s frÀmsta syfte Àr att redovisningen ska vara anvÀndbar för anvÀndare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebÀra förÀndringar i byggbolagens redovisning och dÀrmed Àven anvÀndbarheten i redovisningsinformationen.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.