IAS 39, finansiella instrument vs dagens rekommendationer
en studie om effekter införandet kan tänkas ge
Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att få finansiering noterar många svenska företag sig på utländska marknadsplatser. Den snabba förändringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd användning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkänt en förordning om tillämpning av IAS, som trädde i kraft i början av juni månad 2002. Förordningen kräver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprätta koncernredovisning enligt IAS. IAS 39 anses bli en av de svåraste standardsen att implementera. Anledningen är att det finns stora skillnader jämfört med den praxis som råder i Sverige idag. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats att jämföra IAS 39 med dagens rekommendationer avseende finansiella instrument. Vi ville även se på effekter som användandet kan tänkas ge. För att besvara undersökningens syfte gjordes sex stycken intervjuer med tre revisorer och tre företag. I denna studie framkom att båda grupperna fann att IAS 39 är bättre än dagens rekommendationer avseende finansiella instrument. Det kommer att ge en bättre bild av företagets riskposition och värden samt att det blir en bättre genomlysning. De största skillnaderna var värdering till verkligt värde och aktivering av derivat. De största effekterna ansåg både revisorer och företag vara det merarbete införandet kommer att generera. Revisorerna trodde att företagen skulle vara mest oroliga för volatiliteten, vilket de också var. Båda grupperna var av åsikten att derivat var det som skulle bli synligt vid användningen av IAS 39. Avslutningsvis är de även överens om att IAS 39 kommer att ge en bättre bild av företagets finansiella transaktioner.