Denna uppsats behandlar Àmnet adoption utifrÄn etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen pÄverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan pÄverkas negativt av adoptionen. VÄrt empiriska material Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration frÄn en tematisk analysmetod. I vÄrt resultat uppger ingen av vÄra respondenter att de sjÀlva upplevt nÄgra problem med sin adoption.

Personlighetstest Àr idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang pÄ den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som anvÀnder sig av personlighetstester generellt sÀtt har större avkastning och en bÀttre utveckling. Den hÀr typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvÀndningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsÀtts för en obehaglig eller krÀnkande situation. Studiens syfte var sÄledes att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering dÀr personlighetstester Àr en urvalsmetod.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterÀra författarskap i lÀromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus pÄ spridningen över kön och nationalitet. ForskningsfrÄgorna som studien utgick ifrÄn var:I vilken utstrÀckning förekommer författande kvinnor respektive författande mÀn?I vilken utstrÀckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare?Om sÄ, vilka sÀrskiljande, vÀrderande eller likstÀllande praktiker gÄr att utlÀsa i hanteringen av författarskapen utifrÄn könstillhörighet och nationalitet?De första tvÄ frÄgestÀllningarna besvarades genom en kvantitativ innehÄllsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Studerade lÀromedel var fördelade över fyra lÀromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 ? Short Stories (2013a), Echo 6 ? Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b).Den kvantitativa innehÄllsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur ocksÄ behöva stöd i sitt arbete. Arbetet Àr brett och ett sÀtt att utbyta erfarenhet Àr att anvÀnda sig av sina nÀtverk. Denna studie Àr en beskrivning av hur HR-personer upplever nÀtverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades pÄ sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smÀrta hos patienter som vÄrdas postoperativt pÄ en thoraxkirurgisk intensivvÄrdsavdelning. Fem intensivvÄrdssjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ tematisk innehÄllsanalys genomfördes och resulterade i ett tema: 'att göra allt som stÄr i ens makt för att lindra patientens smÀrta optimalt' och tre kategorier: 'att försöka förstÄ patientens smÀrtupplevelse', 'att vÀga fördelar med smÀrtlindring mot nackdelar' och 'att mer Àn patientens smÀrtupplevelse pÄverkar smÀrtbehandlingen'. Resultatet visade att intensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenhet var att en vaken patients beskrivning av sin smÀrtupplevelse Àr mest exakt. Det finns beteenden och tecken som signalerar smÀrta hos sederade patienter.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det Àr vanligare med ohÀlsa bland individer med utvecklingsstörning Àn hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsÀttningen i sig oftast inte var den pÄverkningsfaktor som bidrog till ohÀlsan. IstÀllet handlade det om faktorer som kunde ÄtgÀrdas med hjÀlp av mer fysisk aktivitet och bÀttre hÀlsomedvetenhet. DÀrför riktades fokus mot skolan och Àmnet idrott och hÀlsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gÀllande hÀlsoundervisning. Syftet med studien blev sÄledes att undersöka hÀlsoundervisningen i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de bestÄndsdelar som kunde försvÄra eller befrÀmja hÀlsoundervisningen.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Det sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intÄg. Hur denna generation ser pÄ sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgÄngspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anstÀllda inom en sÀljorganisation, dÀr data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur individer upplever sin prestation och sjÀlva inlÀrningssituationen dÄ kunskap som ska lÀras in pÄ ett sprÄk ska Äterges pÄ deras modersmÄl i form av tentamen eller i andra diskussionssituationer. Sex personer intervjuades om deras upplevelser att lÀsa kurslitteraturen pÄ ett frÀmmande sprÄk och sedan Äterge den inlÀrda kunskapen pÄ deras modersmÄl, i detta fall, svenska. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn induktiv tematisk metod. Ur analysen framtrÀdde tre huvudteman: förstÄelse av innehÄll, förmÄgan att kunna uttrycka sig och slutligen, översÀttningsproblematiken. Den första tvÄ teman visade att prestation inte anses bli negativt pÄverkad av att den inlÀrda kunskapen ska Äterges pÄ modersmÄlet.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok frÄn tiden personen varit svÄrt sjuk och vÄrdats pÄ IVA. Bakgrund: Att vÄrdas pÄ IVA kan upplevas som skrÀmmande och okontrollerbart. HÀndelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. MÄnga minns endast delar av hÀndelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi frÄn IVA-tiden och försÀmrad livskvalitét och det Àr dÀrför viktigt att dessa personer fÄr information om vad som hÀnt.