The aim of this study is to explain and analyse political steering of public libraries in Swedish municipalities and the roles of politicians and administrators in this process. To fulfil this purpose five municipalities have been studied. It is argued that both politicians and administration have to be included in a study of steering and that the relation between politicians and administrators should be seen as an interplay. Planning and evaluation are discerned as the two main activities in the steering process. The material in this study consists mainly of information collected through interviews with library responsible politicians and library managers in all five municipalities.The results show that libraries are considered politically uncontroversial and that politicians see little need for political interference and steering.

Bakgrund och problemdiskussion: På senare tid har styrmetoder med inriktning på mål blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. Målstyrning är en metod som övergripande innebär att mål formuleras på kommunal nivå för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om målen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra Räddningstjänsten Storgöteborg och deras styrning med mål samt motivation hos brandmännen utifrån problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mål, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och påverkar vetskapen om mål motivationen hos brandmännen??Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur Räddningstjänsten Storgöteborg styr sin organisation med mål och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

SAMMANFATTNINGDet finns flera exempel på företag som är framgångsrika och som karaktäriseras av att de har en stark företagskultur. En god företagskultur framhålls vara betydelsefull för ett företags anseende och framgång såväl som för medarbetares förbindelse till företaget. Forskning om ämnet företagskultur har gjorts och presenterats inom ramarna för akademin såväl som för företagsledningar. Synsättet på företagskultur som ett effektivt men subtilt styrverktyg utgör ett gemensamt drag i mycket av den tidigare forskningen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa och upprätthålla en företagskultur samt hur medarbetare förhåller sig den.

In a world of ?formal organizations?, which is constantly exposed for institutionalized super standards and ideas of a what a modern orgnization should be like, the pressure for changes are strong. This is the environment in which Lund University finds itself. Ideas in the beginning of the 21-century is concerning a stronger emfasis on steering, centralisation, re-hieriarchyzation, standardised processes and a new regulation concerning internal control. Through theories of new institutionalism, with conceptions as organizational identity and the expectations of adapting to new ideas, can you track the translation and adaptation that the ideas go through at the university- a decentralised organization where not only freedom has been a concept for the academic parts, but also for the administration.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization.The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern. Studien har utgått från två forskningsfrågor:Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå?Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader? Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen.

Detta projekt utfördes på uppdrag av Balticgruppen Fastigheter. Energikartläggningen omfattar kontorsbyggnaderna Pinnen och Struten som ligger på adresserna Kylgränd 4-6 i Umeå, Sverige. Syftet med projektet var att genom en energikartläggning och energibalans finna och utvärdera ekonomiskt hållbara energibesparande åtgärder som kan minska energianvändningen. I projektet ingick också att undersöka de olika abonnemangen för fjärrvärme och el och undersöka hur kostnaderna för dessa påverkas av de energibesparande åtgärderna.Arbetet inleddes med att med hjälp av energistatistik och inventeringar kartlägga all energianvändning i fastigheten. Energikartläggningen användes sedan för att definiera byggnaden i IDA ICE och simulera energibalansen.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Bombardier Transportation i Västerås och är det avslutande momentet på civilingenjörsprogrammet ? Innovation, produktion och logistik vid Mälardalens högskola i Eskilstuna.I sin fabrik i Västerås tillverkar Bombardier Transportation strömriktare till tåg. Ett problem företaget har i dagsläget är att de saknar visuell styrning av produktionen. Eftersom många människor är involverade i produktionen är det viktigt att produktionsstatusen visualiseras. Detta för att samtliga involverade snabbt ska få en överblick av det aktuella produktionsläget.

Denna uppsats handlar om mål- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. Mål- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev där politikerna ställer de övergripande målen för myndighetens verksamhet. Det är viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar på bästa sätt. Det gäller här frågan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening är det en fråga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel används på effektivaste sätt.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrädan ? Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.