Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera två företags erfarenheter av affärssystem, samt dess påverkan på den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgått från en kvalitativ metod bestående av intervjuer med nyckelpersoner i de båda företagen och litteraturstudier i de områden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affärssystem samt systemens påverkan på företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: Vår slutsats är att företag kan välja vilken roll affärssystem kan ha med avseende på ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget måste anpassas till affärssystemet eller vice versa.

Problem: Utvecklingen mot ett kunskaps- och tjänstesamhälle har föranlett företagen att förändra sin styrning för att möjliggöra en ökad målkongruens. Trots omvandlingen av ekonomistyrningen ses belöningssystemet i många företag fortfarande som ett isolerat verktyg som inte ingår i den övergripande styrningen av verksamheten. Även om måluppfyllelsen är beroende av hur medarbetarna agerar används inte belöningssystemet för att öka motivationen eller styra medarbetarna mot ett önskat beteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det är möjligt att använda belöningssystemet som ett integrerat verktyg i den övergripande styrningen för att uppnå ökad målkongruens. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv ansats och göra en kvalitativ fallstudie.

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek.

Bakgrund: Idag har det blivit allt viktigare att företag växer, då det skapar förutsättningar att utveckla samhället genom att exempelvis skapa fler nya jobb. I de små företagen finns stor tillväxtpotential och tillväxtvilja, men det är svårt att undkomma olika tillväxthinder och växa lönsamt. Många små företag består av byggföretag och det är vanligt att små byggföretag lyckas växa snabbt, men många av dem går ändå i konkurs. Frågan är hur en anpassad styrning av företagens organisation kan bidra till att underlätta tillväxten och hjälpa företagen att lösa de organisatoriska styrningsproblem som kan uppstå.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vilka styrningsproblem som vanligtvis uppstår vid tillväxt av små byggföretag och hur dessa problem påverkar den fortsatta tillväxten, samt ta reda på hur styrningsproblemen kan lösas med en, för branschen, anpassad styrning.Definitioner: Tillväxt betyder vanligtvis att något växer eller ökar i mängd. Tillväxt kan även innebära att något ökar i storlek eller att kvalitén förbättras till följd av en processutveckling.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Problemdiskussion:När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning.

Denna uppsats har haft som huvudsyfte att se om försvarsmaktens centrala ledning använder sig avuppdragstaktik vid verksamhetsledning, och därmed följer Försvarsmaktens ledningsfilosofi.För att undersöka det förhållandet studeras de styrdokument som är rådande i försvarsmaktenkontra de direktiv som erhållits från statsmakten. Vidare genomförs ett antal intervjuer med såvälförbandschefer som delar av den centrala ledningen för att låta dem ge sin bild över situationen, ocheventuellt beskriva hur relationen mellan förband och ledning är avseende styrning iförsvarsmakten. Uppsatsen tar sin teoretiska grund i ett antal ledarskapsteoretikers syn på bredstyrning och ledarskap samt förståelsens inverkan på organisation och ledarskap. Metoden iuppsatsen är kvalitativ vid såväl textanalys som vid intervjuanalyser.Uppsatsen har efter analys av de styrande dokumenten och intervjuerna utifrån uppsatsensfrågeställningar, givit följande slutsatser på de ställda frågorna:- Det råder inte en balans mellan hur den centrala ledningen utövar sin styrning av förbandenkopplat mot vad som står i försvarsmaktens ledningsfilosofi!- Förhållandet mellan förbanden och ledningen är spänt men där finns en viss strukturellförståelse från förbandscheferna för ledningens styrning av förbanden även om frustrationenväxer sig allt starkare- Felet och därmed huvudorsaken till att situationen är som den är, beror främst på att det saknasen förståelse från ledningen över de styrnings- och ledarskapsproblem som finns inomorganisationen. Och som ovan beskrivs finns en viss förståelse från förbanden för ledningenssituation även om den inte tycks vara ömsesidig.

Den privata sektorns strävan efter att effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det ständigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fångat upp är Balanced Scorecard, eller balanserad styrning som det heter på svenska. Norrbottens läns landsting (NLL) är en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa balanserad styrning under 2013. Vad denna förändring rent konkret väntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev således att öka förståelsen för vilka förväntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillämpning av balanserad styrning.

Handledare: Urban Ask.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.