Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna Àr mastektomi. Förlusten av bröstet kan pÄverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsÀttningar, dÀrför har hon ett stort behov av bÄde omvÄrdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys ur ett manifest perspektiv.

Inledning: Inom rÀttspsykiatrisk vÄrd Àr det viktigt att personalen har förmÄga att leva sig in i det unika hos en person samt att etisk reflektion och hÀnsyn mÄste ges plats. Det Àr sÄledes relevant att undersöka vad personalen inom rÀttspsykiatrisk vÄrd har för instÀllning till begreppen etisk medvetenhet och empatiskt förhÄllningssÀtt. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka personalens instÀllning till begreppen empatiskt förhÄllningssÀtt och etisk medvetenhet inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Metod: En kvalitativ enkÀtstudie bestÄende av sju öppna frÄgor som besvarades av 15 personal inom ra?ttspsykiatrisk va?rd. Svaren analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys. Resultat: Resultatet visar att vÄrdpersonalen betonar vikten av att se mÀnniskan bakom brottet, att anva?nda sig sja?lv som verktyg i vÄrden samt att bemöta patienterna sÄsom du sjÀlv skulle vilja bli bemött i en liknande situation.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Problemformulering och syfte: Det Àr sedan tidigare konstaterat att fo?rpackningens visuella utformning a?r ett viktigt marknadsförings- och positioneringsverktyg och anvÀnds för att kommunicera varumÀrken. Den visuella utformningen Àr sÀrskilt viktig pÄ förpackningar till lÄgengagemangsprodukter dÄ tidigare forskning visat att konsumenter ofta vÀljer förpackningar baserat pÄ deras utseende. För den vÀxande marknaden Àr det intressant att se hur förpackningen anvÀnds fo?r att positionera ekologi och ekologiska produkter och hur konsumenter uppfattar ekologiska förpackningars kommunikation.

Det blir allt vanligare inom dagens intensivvÄrd att personer vÄrdas med mindre sederande lÀkemedel eller Àr vakna under delar av respiratorbehandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att vÄrdas i respirator pÄ intensivvÄrdsavdelning. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att uppleva andnöd; att inte göra sig förstÄdd; att inte veta vad som Àr verkligt; att inte kunna sova; att kÀnna sig rÀdd och utelÀmnad; att kÀnna trygghet. Resultatet visar pÄ mÄnga obehagliga upplevelser hos personer som respiratorbehandlats pÄ intensivvÄrdsavdelning.

Övervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem bland befolkningen globalt sett. Bidragande orsaker kan vara Ă€rftlighet, felaktig kost och brist pĂ„ motion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Litteratursökningen resulterade i tio vetenskapliga artiklar, som analyserades med kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i tre slutkategorier: att kĂ€nna sig illa bemött av andra, att hela livet kretsar kring vikten och att försöka gĂ„ ner i vikt och att kroppsstorleken medför begrĂ€nsningar.

Att genomgÄ hysterektomioperation kan för mÄnga kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att kÀnna befrielse och fÄ bÀttre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvÀr, att sakna menstruationen och förmÄgan att föda barn, att fÄ sÀmre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förÀndringar som uppstÄr efter operationen Àr den viktigaste omvÄrdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen Àr ett anvÀndbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och Ären efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt fÄ ett raderat tidigare jag, att inte ha nÄgon garanti och ihÀrdigt slÄss för livet och att med olika strategier hantera pÄfrestningar och krav.

LÄngvarig smÀrta Àr en smÀrta som ska ha pÄgÄtt i tre eller sex mÄnader och Àr en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. LÄngvarig smÀrta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svÄrt att förstÄ den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smÀrtan förÀndrar sjÀlvbilden och distanserar det sociala livet, att kÀnna ett behov av stöd som inkrÀktar pÄ oberoendet, att kÀnna att andra inte förstÄr den osynliga smÀrtan, att smÀrtan och kroppen Àr en motstÄndare som man slÄss mot dagligen och att strÀva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

Att vara nÀrstÄende till en kronisk sjuk person kan upplevas pÄfrestande nÀr den sjuke Àr beroende av dem och det kan leda till utmattning bÄde mentalt och fysiskt. DÀrför behöver nÀrstÄende finna sÀtt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos nÀrstÄende till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀmpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att trÀffa andra och fÄ kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Sjuksköterskor som vÄrdat personer har varit utsatt för risken att bli exponerad av smittat blod. Forskning visar att blodsmitta kommer att öka i vÀrlden och det gör sjukdomen till en viktig folkhÀlsofrÄga. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid omvÄrdnad av personer med blodsmitta. Litteraturstudien baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att bli berörd och kÀnna sin otillrÀcklighet: att bristen pÄ kunskap leder till rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter: att fÄ stöd och uppskattning.