Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other.The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden?s largest clothing companies.To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study.

Idén om blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan Gehls idéer varit centrala. Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad. Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång. Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av blandstadsmiljöer..

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån IFRS 8 beskriva och förstå regleringsprocessen vid antagandet och godkännandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att påverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte är deskriptivt och tillvägagångssättet induktivt.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar.Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande.

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en Kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Social hållbarhet. Vad är det och hur kan man i fysisk planering på kommunal nivå arbeta för att uppnå större social hållbarhet? Dessa frågor kommer att undersökas i denna uppsats med hjälp av en intervju och en dokumentstudie inriktad på Borås tätort.Social hållbarhet är ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang där hållbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhållande är att social hållbarhet som begrepp är föränderligt i sin innebörd, vilket medför att det är svårt att definiera. Frågan som fysiska planerare behöver ställa sig är hur fysisk planering kan förhålla sig till detta begrepp.

Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför därför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjälper företagen att arbeta på ett systematiskt sätt för att minska sin miljöpåverkan. Rapporten syftar till att kartlägga de positiva effekter som ISO 14001 haft på certifierade företag mellan år 1998 och 2008. Dels har enkätundersökning genomförts 1998 på 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 på tio andra uppsatser och rapporter inom området. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft många positiva effekter såsom ordning och reda, bättre målstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvändning och förbättrad effektivitet samt förbättrad kontroll av miljöpåverkan.

The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment.

Vårt syfte med uppsatsen är att konkretisera och analysera vad förändringen i form av komponentavskrivningar som huvudregel innebär och hur den kan komma att påverka företagen.För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer samt redovisningspraktiker på företag. Vi har kompletterat dessa intervjuer med frågeformulär skickade till redovisningsexpertis och genomfört en dokumentstudie av årsredovisningar. För att belysa effekterna av vår problemställning har ett ett räkneexempel genomförts.Den litteratur som använts tar upp begreppen tillgångar och dess värdering, harmoniseringen och dess utveckling samt komponentavskrivningar. Intervjuer har genomförts med personer från Deloitte, Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Metso AB och Sydkraft AB. Vi har också studerat årsredovisningar från SAS och Malmö Aviation AB.Studien visar att den teoretiska delen av redovisningsprofessionen har grundinställningen att övergången till komponentavskrivningar som huvudregel inte borde vara något problem.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.